Periodiska systemet

I periodiska systemet finns alla grundämnen som man hittills har upptäckt och framställt i laboratorium. Periodiska systemet är en tabell där grundämnena är ordnat efter antalet protoner som atomen består av. Tabellen är också ordnad efter atomnummer. Man märker också att det kommer ämnen med liknande egenskaper regelbundet. Periodiska systemet är från början ett schema som ryssen Mendelejev startade under 1800-talet. Mendelejev sorterade in grundämnena i en tabell efter deras egenskaper och likheter med andra grundämnen. När Mendelejev påbörjade det periodiska systemet fick han luckor med grundämnen som man ännu inte hade funnit då. Men nu har man funnit de saknade ämnena och i efterhand fyllt luckorna. Hittills har man hittat 91 grundämnen i naturen och framställt fler i laboratorium.

Grundämnena delas främst in i två grupper. Dessa grupper är metaller och icke-metaller. Det finns även halv-metaller, dessa metaller räknas in i gruppen icke-metaller. I periodiska systemet ser man att det finns fler grundämnen som är en metall än ämnen som är en icke-metall. Periodiska systemet är också indelat i andra grupper. De lodräta raderna kallas för grupper. Grundämnena inom en grupp har egenskaper som liknar varandra. Grundämnena delas bland annat in i grupp 1 (Väte och alkalimetallerna), grupp 2 (De alkaliska jordartsmetallerna) och grupp 17 (Halogenerna).

Väte och alkalimetallerna

I den först gruppen har atomerna bara en enda valenselektron. Dessa ämnen finns inte i ren form i naturen och reagerar därför lätt med andra ämnen. I denna grupp är det bara icke-metallen Väte (H) som kan hittas i små mängder i form av vätgas (H2). Alkalimetallerna finns bara i olika kemiska föreningar. De reagerar även starkt med vatten, då bildas vätgas.

De alkaliska jordartsmetallerna

Grundämnen i grupp två har atomer med två valenselektroner. Alla ämnen är metaller. De reagerar även lätt med andra ämnen. Därför kan man inte hitta dessa grundämnen i naturen. De reagerar starkt med syror under vätgasutveckling, men inte med vatten som alkalimetallerna. 

Halogenerna

Halogenerna har sju valenselektroner i atomerna. Dessa ämnen är icke-metaller. Ämnena reagerar lätt med andra ämnen. Därför kan de inte hittas i ren form i naturen. Ämnena i denna grupp finns ofta i olika salter. Ordet halogen betyder saltbildare.

Perioder är de ämnen som ingår i samma vågräta rad. Inom perioderna har grundämnena lika många elektronskal. Detta kan man se genom att titta på periodens nummer på sidan av tabellen. Till exempel så har alla atomerna i period 4, fyra stycken elektronskal.

I periodiska systemet anges även fyra viktiga saker, atomnumret, kemiska beteckningen, namn och atommassa. Atommassan är atomens vikt och mäts i enheten u. Den atommassan som anges är medelvärdet för de olika isotoperna av atomslaget som finns i naturen.