1 Förklara begreppet materia.
Allt är gjort av materia. Materia är sådant som har volym och massa. All materia mestår av atomer. Alltså är allt uppbyggt av atomer från grunden. Den minsta delen i materia är atomen, atomen är delbar. Atomer består alltså av ännu mindre delar. Det finns mer än 100 olika typer av atomer. Därav finns så många grundämnen. Atomer går ej att se.
2 Förklara hur en atom är uppbyggd.
Det finns olika slags atomer. Men de är uppbyggda på samma sätt. I mitten av atomen finns en atomkärna. I atomkärnan finns protoner som är positivt (+) laddade. Det finns också neutroner i atomkärnan. Neutroner är inte laddade. Runt atomkärnan finns olika skal. I skalen finns elektroner som är negativt laddad (e-). Närmast kärnan finns K-skalet. I K-skalet får det bara plats 2 elektroner. Så om en atom har mer en två elektroner måste det finnas fler skal. Efter K-skalet kommer L-skalet. I L-skalet får det plast 8 elektroner. Sedan fortsätter det med M-skalet, N-skalet, O-skalet, P-skalet och Q-skalet. Det finns alltså totalt 7 olika skal för en atom. En atom måste ha lika många elektroner som protoner för att den ska vara neutral. Exempel: I en Berylliumatom finns 3 protoner i kärnan (3+). Då måste det också finnas 3 elektroner. Det finns 3 protoner i atom kärnan. I K-skalet finns det 2 elektroner och i L-skalet finns det 1 elektron.
3 Förklara vad molekyler är. Ge exempel.
Atomer är sällan ensamma. Utan de sitter ihop med på olika sätt. När atomer är i grupp kallas det för en molekyl. En molekyl kan bestå av samma ämnen eller av olika ämnen. Exempel: Vattenmolekyler är uppbyggda av olika atomer. Vattenmolekyler består av en syre atom och två väteatomer. När syreatomerna och väteatomerna sätter ihop sig med varandra kallas det för en molekyl. En molekyl är alltså när minst två atomer sitter ihop med varandra.
4 Förklara vad en jon är.
En jon är när två atomer delar eller byter elektroner med varandra. Exempel: Natrium (Na) och Klor (Cl) kan vara joner. En Na atom har 11+ protoner i sin kärna. Det betyder att den också har 11- elektroner. I K-skalet finns det 2 elektroner, i L-skalet finns det 8 elektroner och i M-skalet finns det 1 elektron. En Cl atom betår av 17+ protoner och 17- elektroner. I K-skalet finns det 2 elektroner, i L-skalet finns det 8 elektroner och i M-skalet finns det 7 elektroner. Atomer vill ha ett fullt yttre skal. Men dessa atomer har inte det. Na har en elektron ”för mycket” och Cl har en elektorn ”för lite”. Na atomen kan då ge en elektron till Cl atomen. Då får båda atomerna ett fullt yttre skal. Na och Cl passar väldigt bra ihop. När Natrium är en jon skriver man Na+ och när Klor är en jon skriver man Cl-. Det gör man för att Natrium blir mer positivt och Klor blir mer negativt. Na tillsammans med Cl bildar Salt (NaCl).
5 Ge exempel på olika atommodeller (historik).
Thomsons atommodell är äldst. Den kallas ibland för Russinmodellen eller Plum Pudding.
Såhär ser atommodellen ut.
Man tänkte sig att allt var samlat i en enda kärna. Man visste att det fanns positiva och negativa laddningar. + står för positiva laddningar och - står för negativa laddningar. Här ser man att atomen är neutral då den har lika många protoner (+) som elektroner (-). Enligt modellen visste man inte att det fanns neutroner, som gör så att atomen blir mer stabil.
Bohrs atommodell är näst äldst.
Såhär ser atommodellen ut.
Man visste att atomen är formad som ett klot, men modellen visar att den är platt. I mitten finns atomens kärna. Enligt modellen har man upptäckt att det även finns neutroner i kärnan. I kärnan finns positivt laddade protoner (röd) och neutroner (grön). Neutroner saknar laddning. Till skillnad från Thomsons atommodell finns det olika skal med elektroner runt kärnan. Här vet man att det finns lika många protoner som elektroner, då är atomen neutral. Här vet man också att det bara får plats två elektroner i K-skalet (först skalet) och att det får plats 8 elektroner i de resterande skalen.
Rutherfords atommodell är den nyaste modellen.
Såhär ser atommodellen ut.
I denna modell tänker man sig att det finns en kärna i mitten av atomen. I kärnan finns protoner (+) och neutroner. Det finns även elektroner runt kärnan, som är negativt laddade (-). Skillnaden från Bohrs atommodell är att i denna modell ser man att elektronerna befinner sig i ett moln runt kärnan, modellen är 3-dimensionell. Modellen visar alltså att elektronerna finns på lika långt avstånd runt kärnan från de olika skalen.
6 Förklara vad ett grundämne är. Ge exempel.
Ett grundämne är ett ämne som består av endast en sorts atomer. Ämnet är alltså rent. Det finns lika många grundämnen som det finns olika typer av atomer. I periodiska systemet finns alla grundämnen. Några exempel på olika grundämnen är Väte, Kol och Guld. Väte består endast av väteatomer. Väteatomen är den enklaste uppbyggda atomen. Den består av en proton och en elektron. Väte tillhör gruppen icke-metaller. Ämnet kol består endast av kolatomer. En kolatom består av 6 protoner och 6 elektroner. Kol är en icke-metall. Grundämnet guld betsår endast av guldatomer. En guldatom består av 79 protoner och 79 elektroner. Guld delas in i gruppen metaller.
Alla grundämnen består alltså av en sorts atomer.
7 Man delar in grundämnena i två olika grupper. Vilka?
Grundämnena delar man in i grupperna metaller och icke-metaller. I grundämnenas periodiska system ser man att det finns fler ämnen som är en metall än ämnen som är icke-metaller.
8 Förklara vad som är typiskt för metaller.
Typiskt för en metall är att den är glänsande, den har alltså en blank yta. En metall glänser på grund av att det är stor rörlighet hos valenselektronerna i elektronmolnet. Till exempel är guld en metall då den har en blank yta.
Metaller kan också leda elektricitet och värme. Metaller kan elektricitet på grund av de rörliga elektronerna i elektronmolnet. Eftersom att de kan röra sig fritt i metallen, kan de påverka laddningar runt om. Rörligheten hos elektronerna i elektronmolnet gör också så att metaller kan leda värme. Koppar är ett exempel på ett ämne som kan leda värme.
Metaller är även formbara. Till exempel kan en aluminiumtråd lätt böjas. Eftersom att atomerna i metallen kan röra sig. Atomerna i metallen flyttas i förhållande till varandra. Samtidigt anpassar sig elektronmolnen till atomernas nya lägen och metallens form. Metaller formas lättast när de är varma.
En blandningen av tex koppar och tenn kallas för legering. När dessa ämnen blandas får man brons. Legering ger alltså metaller nya egenskaper. Legeringen brons har alltså andra egenskaper är metallerna koppar och tenn. Metaller kan även legeras med icke-metaller. För att tex järn ska bli användbart legeras (blandas) det med kol. Denna legering kallas för stål.
9 Förklara vad en kemisk förening är. Ge exempel.
En molekyl som betsår av flera olika sorters atomer kallas för en kemisk förening. Ett exempel är vattenmolekylen (H2O). Den består av en syreatom och två väteatomer. En koldioxidmolekyl är också en kemiska förening. Den betsår av en kolatom och två syreatomer. Etanol är också ett exempel. Denna kemiska förening består av två kolatomer, fem väteatomer och en syreatom. För att en molekyl ska räknas som en kemisk förening måste den alltså bestå av minst två olika sorters atomer.
10 Förklara begreppen blandning och lösning.
Blandningar finns runt om kring oss. En blandning kan vara tex luft, jord, havsvatten, sådant vi äter och dricker tex saft. En balandning består av minst två olika ämnen. Även om ämnen blandas med varandra behåller de sina egenskaper. Blandningar kan vara heterogena (olika) och homogena (lika). I heterogena blandningar är det lätta att urskilja de olika delarna som ingår i blandningen. Till exempel: I en fruktsallad med olika frukter är det lätt att urskilja de olika delarna. Man kan tex urskilja banan från äpple. En blandning av kanel och socker är också en heterogen blandning. Där kan man urskilja sockret från kanelen.
I homogena blandningar kan man inte urskilja de olika delarna som har blandats ihop. Sådana blandningar kallas för lösningar. I en lösning är de olika delarna så små att de inte ens syns i mikroskop. Saft är ett exempel på en lösning. I saft ingår vatten (H2O), socker, färgämnen och smaksättning. Vattnet går inte att urskilja från de andra delarna. I denna bladning är sockermolekylerna jämt utspridda mellan vattenmolekylerna. Då har sockret löst sig i vattnet, en sockerlösning har skapats. Man märker att ämnena behåller sina egenskaper i tex en lösning med socker och vatten. Socker smakar sött när det inte är blandat med något annat ämne. Om man smakar på sockerlösningen känner man att det också smakar sött.
11 Förklara hur ämnen kan påverkas av temperaturförändringar. Ge exempel.
Ämnen kan omvandlas vid temperaturförändringar. Ett ämne kan ändra form och då får det nya egenskaper. När detta sker kallas det för en fysikalisk förändring. Vatten är ett ämne som går från fast form till flytande form vid 0°C. Vid denna temperatur fryser vattnet till is. Då sker en fysikalisk förändring. Vattenmolekylerna är tätt packade och rör sig lite. När temperaturen stiger över 0°C börjar vattnet att smälta, tex vid 5+. Då börjar molekylerna att röra på sig mer, de blir fria från varandra. Nu har isen blivit till flytande vatten. Om man hade kunnat se vattenmolekylerna i en kastrull när de kokar, skulle man se att de rör sig fram och tillbaka åt alla håll. I bland krockar de med kastrullens väggar eller med varandra. Ibland åker en vattenmolekyl ut från kastrullen. Då börjar vattnet att ändra form. Det går från flytande form till gasform, det kallas att vattnet avdunstar. Om man värmer vattnet ännu mer, tex till kokpunkten 100°C åker fler och fler molekyler ut från kastrullen. Vattenmolekylernas rörelser kommer att öka ju högre temperaturen är. Flera molekyler kommer att få så hög fart, så att de tillslut lämnar vattenytan. När detta sker ser man vatten i gas form. Till slut ser det ut som att gasen försvinner. Men det gör den inte, den blir vattenånga. När ett ämne går från flytande form till gas form kallas det för att ämnet avdunstar.
12 Vad är den absoluta nollpunkten, och vad händer då?
Den absoluta nollpunkten är en temperatur på -273°C. Vid denna temperatur är molekylerna helt stilla i ett ämne. Till exempel: När vatten är nedfryst till -273°C är vattenmolekylerna helt stilla. -237°C kan också skrivas som 0K. K står för Kelvin. I denna skala finns inga minusgrader, utan bara plusgarder. Därför skrivs den absoluta nollpunkten även som 0K.
13 I vilken tre olika former kan ämnen förekomma?
Ämnen kan förekomma i fast form, flytande form och gasform. Ett ämne kan växla mellan dessa olika aggregationsformer. När ett ämne är i fast form är det stilla och fast. När tex vatten har fryst till is är det i fast form. Då sitter molekylerna väldigt tätt, de sitter ihop med varandra. Flytande form innebär att molekylerna ligger längre ifrån varandra, de är mer fria från varandra. Då är ämnet flytande som en vätska. När tex vatten är flytande måste det förvaras i en behållare annars flyter det ut. När ett ämne är i gasform är molekylerna helt fria från varandra. Exempel: När man kokar vatten uppstår ånga eller gas. Då omvandlas en del av vattnet till gasform.
När ett ämne går från fast till flytande form kallas det för smältning. Från flytande till gasform kallas det för avdunstning. När ett ämne går från gasform till flytande form kallas det för kondensering. Från flytande till fast from kallas det för frysning.
14 Förklara vad en kemisk reaktion är. Ge exempel.
Vid en kemisk reaktion bildas nya ämnen av de ämnen som fanns från början. Vid kemisk reaktion byter atomer plats med varandra, det är då nya ämnen bildas. De flesta kemiska reaktioner startar inte bara för att man blandar ämnen. Utan man måste själv starta reaktionen. Till exempel genom att värma blandningen. När man blandar järnpulver och svavelpulver händer ingenting. Men när man värmer upp blandningen börjar det glöda mycket. Då sker en kemisk reaktion. Järn och svavel omvandlas till en kemisk förening av svavel och järnatomer som har bundits ihop. Detta ämna kallas för järnsulfid.
När man bakar en kaka av mjöl, ägg, socker och bakpulver sker också en kemisk reaktion. När man stoppar in smeten i ungen, gör värmen så att reaktionen startar. De olika ämnena reagerar med varandra och atomerna byter plats. Bakpulvret gör så att kakan sväller upp och blir större.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar