Neutralisera vatten - resultat

Försök 1

Försök 2

Ändring av planering

För att göra planeringen ännu tydligare hade jag kunnat:

• Skriva hur stor bägaren ska vara, den ska rymma 100 ml.
• Skriva ut hur mycket vatten man ska använda, man ska använda ca 40 ml vatten.

Varför: För att någon ska kunna följa en planering är det viktig att man skriv exakt hur man gör och vad som behövs. Så att skriva att man behöver en 100 ml bägare är bra för att planeringen ska bli ännu tydligare.

• Tänka på att hela droppar kan bli för mycket. Man kan ibland behöva bara halva.

Varför: BTB reagerar väldigt snabbt med andra ämnen. Eftersom att det finns miljarder joner i en droppe, måste man vara väldigt försiktig när man droppar i ämnena, så att det inte blir för mycket. När jag gjorde denna laboration blev det för mycket med 1 droppe, så jag blev tvungen att ta en halv.

• Skriva att man alltid måste röra om med glasstaven mellan varje droppe man häller i.

Varför: Om man inte rör om med glasstaven mellan varje droppe kommer, man inte se att färgen ändras. Man får då alltså inte rätt resultat som man borde få.

• Skriva att man kan ha ett vitt papper under bägaren, för att kunna se färgen på vattnet tydligare.

Varför: Vi upptäckte att det var lättare att se vattnets färg när man hade något vitt under. Så vi använde oss av ett vitt A4 papper att ha under bägaren.

• Anteckna varje droppe man hällde i.

Varför: För att man sedan ska kunna skriva ett riktigt resultat som stämmer. Om man inte antecknar under laborationens gång kommer man inte alltid ihåg allt som händer och vad man gör.

Neutralisera vatten

Syfte: Neutralisera vatten med hjälp av NaOH och Hcl.

Material:

• Vatten
• Bägare
• NaOH
• Hcl
• BTB
• Glasstav
• Skyddsglasögon

Metod:

1. Häll upp vatten i en bägare.
2. Blanda i några droppar av BTB, rör om med glasstaven och vänta på att färgen ändras (Vattnet är basiskt).
3. Eftersom att vattnet är basiskt blandar vi ner några droppar av Hcl, som är surt.
4. Rör om med glasstaven.
5. Fortsätt hälla i en droppe i taget av Hcl eller NaOH tills vattnet blir neutralt (grönt).
6. Rör om med glasstaven.

Säkerhet:

• Använd skyddsglasögon i fall att det stänker.
• Ha uppsatt hår så att man inte råkar få ner håret i bägaren.
• Se till att inte röra vid ansiktet. Eftersom att man kan ha något ämne på händerna.
• Tänk på SIV-regeln: häll syran i vattnet och inte vattnet i syran.
• Arbeta inte för nära en annan grupp.
• Tvätta händerna före och efter laborationen.

Felkällor:

• Att man bryter SIV-regeln och då råkar hälla ner vattnet i syran. Istället för att hälla syran i vattnet.
• Om bägaren är smutsig kan resultatet bli fel.
• Att man häller i alldeles för mycket av ämnena man ska neutralisera med.
• Man väntar inte nog länge på att färgerna ska ändras. Det är viktigt att man väntar på att färgen ändras, annars kan resultatet bli fel.

Mäta pH-värde

Kalkvatten & släcka eld

Kalkvatten

Slutsats

1. Jämföra resultatet med frågeställningen och dra välutvecklade slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier.

Innan jag blåste i kalkvattnet såg kalkvattnet ut som vatten. Efter att jag hade blåst i kalkvattnet genom ett sugrör blev kalkvattnet grumligt. Det blev grumligt för att jag tillsätter koldioxid (CO₂) i kalkvattnet.

Ca²⁺ + OH^- + CO₂(g) à CaCo³ + H₂O

Kalcium-joner och hydroxid-joner som ligger i vattnet reagerar med koldioxiden (CO₂), som är i gasform. Då sker en kemisk reaktion och atomer byter plats med varandra. Det ämne som bildas är kalciumkarbonat. Kalciumkarbonat är ett fast salt som inte löser sig i vatten. Därför såg kalkvattnet grumligt ut.

2. Välutvecklade resonemang om resultatets rimlighet med tanke på felkällor.

Resultatet är rimligt eftersom att vi var flera grupper som gjorde ett likadant experiment. Alla grupper fick även lika resultat. Om flera får samma resultat måste resultatet vara rimligt. Man vet även att kalkvatten är en reagens på koldioxid. Forskare har undersökt och detta är bevisat. Man vet alltså att detta ska hända, därför är resultatet rimligt.

3. Ge förslag på hur undersökningen kan förbättras.

För att få ett tydligare resultat hade man kunnat blåsa mer i kalkvattnet. Om man hade tillsatt mer koldioxid, hade det bildats mer kalciumkarbonat. Då hade man alltså tydligare kunnat se att det fanns ett ämne i fast form (kalciumkarbonat) i vattnet. Man hade även kunnat använda mer kalkvatten. Då hade mängden av kalciumkarbonat bildats och man hade tydligare kunnat se det.

Det kalkvatten vi använde under laborationen var inte nytt. Flaskan som kalkvattnet bevarades i var nästan tom. Det betyder att flaskan har öppnats flera gånger och då har det kommit in luft i flaskan. Det fanns alltså redan koldioxid i kalkvattnet innan vi använde det. För att få ett tydligare resultat hade man då kunnat använda nytt kalkvatten som inte redan innehåller koldioxid. Eller så hade man kunnat blanda eget kalkvatten. Då hade kalkvattnet varit klarare innan vi använde det.

4. Visa på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Man hade kunnat undersöka vad som händer när man tillsätter en annan gas i kalkvattnet, till exempel syrgas. Då hade frågeställningen kunnat vara: ”Vad händer när man tillsätter syrgas i kalkvatten?”. Genom att tillsätta en annan gas istället för koldioxid, som man redan vet är en reagens på kalkvatten, hade man troligtvis fått ett annat resultat, eller?

Släcka eld med koldioxid

Slutsats

1. Jämföra resultatet med frågeställningen och dra välutvecklade slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier

I denna laboration sker två saker. Det första som sker är att vi blandar bakpulver, några droppar ättika och vatten i en e-kolv. Jag håller även för e-kolven med handen. När bakpulvret kommer i kontakt med vatten börjar det att reagera med sig själv. Då reagerar syran med bikarbonat. Detta kan inte ske om det är tort. När bakpulvret reagerar med sig själv bildas ett salt och koldioxid i gasform. Koldioxiden är en tung gas som håller sig kvar i flaskan, även om jag hade släppt handen hade koldioxiden stannat kvar i flaskan. Men jag håller kvar handen för att en större mängd koldioxid ska stanna kvar i flaskan.

Det andra som sker i denna laboration är att jag häller den tunga gasen (koldioxid) över ett ljus som brinner. Ljuset är placerat i en bägare för att inte gasen ska rinna utanför. När jag häller gasen över ljuset läcks det. Ljuset släcks eftersom att koldioxiden lägger sig som ett lock över ljuset. För att elden ska brinna behövs syre (O₂). Men ljuset slocknar för att syret inte kommer åt ljuset.

2. Välutvecklade resonemang om resultatets rimlighet med tanke på felkällor.

Resultatet är rimligt eftersom flera grupper gjorde laborationen och fick samma resultat. Om alla får samma resultat innebär det att resultatet är rimligt. Resultatet är även rimligt eftersom att man vet att eld behöver syre för att brinna. Man vet även koldioxid tar bort syre. Eftersom att det är en tung gas som lägger sig som ett lock över ljuset och tränger bort syret. Man använder även koldioxid för att släcka bränder. Då använder man koldioxidsläkare. Detta experiment har gjorts många gånger och därför har det bevisats att resultatet på bloggen.

3. Ge förslag på hur undersökningen kan förbättras.

För att vara helt säker på att koldioxid har bildats, kan man hälla ner kalkvatten i e-kolven. Eftersom att man vet att koldioxid är en reagens på kalkvatten,

4. Visa på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

För att föra undersökningen vidare hade man kunnat undersöka om det finns någon annan gas som också kan släcka eld. Men man måste vara försiktig, så att man inte tar fel gas. Man skulle också kunna undersöka om det finns något annat ämne som kan bilda koldioxid, förutom bakpulver.

Minns du? Frågor

10. Vilket kemiskt tecken har a) syre, b) koppar, c) fluor, d) järn, e) väte, f) kol?

a)      Syre: O

b)      Koppar: Cu

c)      Fluor:F

d)      Järn: Fe

e)      Väte: H

f)       Kol: C

11. Hur skriver man den kemiska formeln för a) diväteoxid, b) koldioxid c) syre (syrgas)?

a)      Diväteoxid: H₂O

b)      Koldioxid: CO₂

c)      Syre: O₂

13. Vilka och hur många atomer ingår i följande molekyler a) N₂, b) CO, c) H₂CO₃?

a)      2 kväveatomer.

b)      1 kolatom och en syreatom.

c)    2 väteatomer, 1 kolatom och 3 syreatomer.

Periodiska systemet

I periodiska systemet finns alla grundämnen som man hittills har upptäckt och framställt i laboratorium. Periodiska systemet är en tabell där grundämnena är ordnat efter antalet protoner som atomen består av. Tabellen är också ordnad efter atomnummer. Man märker också att det kommer ämnen med liknande egenskaper regelbundet. Periodiska systemet är från början ett schema som ryssen Mendelejev startade under 1800-talet. Mendelejev sorterade in grundämnena i en tabell efter deras egenskaper och likheter med andra grundämnen. När Mendelejev påbörjade det periodiska systemet fick han luckor med grundämnen som man ännu inte hade funnit då. Men nu har man funnit de saknade ämnena och i efterhand fyllt luckorna. Hittills har man hittat 91 grundämnen i naturen och framställt fler i laboratorium.

Grundämnena delas främst in i två grupper. Dessa grupper är metaller och icke-metaller. Det finns även halv-metaller, dessa metaller räknas in i gruppen icke-metaller. I periodiska systemet ser man att det finns fler grundämnen som är en metall än ämnen som är en icke-metall. Periodiska systemet är också indelat i andra grupper. De lodräta raderna kallas för grupper. Grundämnena inom en grupp har egenskaper som liknar varandra. Grundämnena delas bland annat in i grupp 1 (Väte och alkalimetallerna), grupp 2 (De alkaliska jordartsmetallerna) och grupp 17 (Halogenerna).

Väte och alkalimetallerna

I den först gruppen har atomerna bara en enda valenselektron. Dessa ämnen finns inte i ren form i naturen och reagerar därför lätt med andra ämnen. I denna grupp är det bara icke-metallen Väte (H) som kan hittas i små mängder i form av vätgas (H2). Alkalimetallerna finns bara i olika kemiska föreningar. De reagerar även starkt med vatten, då bildas vätgas.

De alkaliska jordartsmetallerna

Grundämnen i grupp två har atomer med två valenselektroner. Alla ämnen är metaller. De reagerar även lätt med andra ämnen. Därför kan man inte hitta dessa grundämnen i naturen. De reagerar starkt med syror under vätgasutveckling, men inte med vatten som alkalimetallerna. 

Halogenerna

Halogenerna har sju valenselektroner i atomerna. Dessa ämnen är icke-metaller. Ämnena reagerar lätt med andra ämnen. Därför kan de inte hittas i ren form i naturen. Ämnena i denna grupp finns ofta i olika salter. Ordet halogen betyder saltbildare.

Perioder är de ämnen som ingår i samma vågräta rad. Inom perioderna har grundämnena lika många elektronskal. Detta kan man se genom att titta på periodens nummer på sidan av tabellen. Till exempel så har alla atomerna i period 4, fyra stycken elektronskal.

I periodiska systemet anges även fyra viktiga saker, atomnumret, kemiska beteckningen, namn och atommassa. Atommassan är atomens vikt och mäts i enheten u. Den atommassan som anges är medelvärdet för de olika isotoperna av atomslaget som finns i naturen.