Kroppens organ

Skelettet

Uppgift 1.

1. Hjässben
2. Pannben
3. Tinningben
4. Näsben
5. Okben
6. Överkäksben
7. Underkäksben
8. Nackben

a. Nyckelben

b. Skulderblad

c. Bröstben

d. Revben

e. Överamrsben

f. Armbågsben

g. Strålben

h. Handlovsben

i. Mellanhandsben

j. Fingerben

k. Höftben

l. Sittben

m. Blygdben

n. Höftkula

o. Lårben

p. Knäskål

q. Skenben

r. Vadben

s. Mellanfotsben

t. Tåben

u. Vristben

v. Hälben

A. 7 Halskotor

B. 12 Bröstkotor

C. 5 Längdkotor

D. Korsben och svanskotor

E. Kotkropp

F. Utskott

G. Disk

1.    Ta reda på hur många ben människans skelett består av!

Hur många ben en människa har är olika från person till person. En vuxen människas skelett består av över 206 ben. Men ett nyfött barn har 300 ben. Alla ben hålls ihop med hjälp av muskler och senor.

2.    Skelettet har tre viktiga funktioner. Vilka?

Skelettets uppgift är att skydda inre organ. Lungor och hjärta skyddas till exempel av bröstkorgen, som består av revben. Skelettet ska också hålla kroppen uppe och ge stadga. Det är tack vare skelettet som vi kan röra oss.

3.    Förklara hur det kommer sig att ryggraden är både rörlig och stötdämpande!

Ryggraden består av 30 kotor som sitter på en lång rad. Mellan dessa kotor finns diskar. Diskarna är tunna skivor som består av brosk. Diskarna gör så att kotorna inte skaver mot varandra, de ger rörlighet mellan kotorna och stötdämpning. Eftersom att ryggraden även är lite S-formad, kan den dämpa stötar som uppstår när man till exempel går eller springer. På så sätt skyddas hjärnan från dessa stötningar.

4.    Vad är fontaneller

Fontaneller är bindvävstäckta luckor som finns i kraniet på nyfödda barn. Fontanellerna är de mjuka delarna av ett spädbarns huvud. Detta gör så att huvudet kan formas och pressas genom förlossningskanalen. Fontanellerna finns på huvudets baksida, ovanpå huvudet och på sidorna av huvudet.

Huden

1. Vilka 3 lager består huden av?

Hudens översta lager kallas för överhud, det mellersta lagret är läderhuden och det understa lagret är underhud.

2. Nämn 3 uppgifter som huden har!

Hudens viktigaste uppgifter är att hålla rätt temperatur i kroppen och att hålla kvar vätska i kroppen. Samt att huden ger ett bra skydd mot omvärlden.

Överhuden skyddar mot uttorkning, smuts och bakterier. Läderhuden är tjockare än överhuden. Läderhuden innehåller blodkärl, känselkroppar och svettkörtlar. Med hjälp av blodkärlen transporteras näring till cellerna. Underhuden innehåller fettceller och vävnad. Där lagras fett som fungerar som isolering och hjälper kroppen att hålla värmen.

3. Förklara vad pigment är för något.

Pigment är små brunaktiga färgkorn som finns i cellerna i överhuden. Det skyddar kroppen mot strålning. När man solar ökar mängden av pigment och på så sätt skyddas vi bättre mot solstrålarna.

4. Varför får vi ibland "gåshud"?

Vid varje hårstrå sitter en hårresarmuskel. Hårresarmuskeln sitter runt hårsäcken på ett hårstrå. När man till exempel fryser eller blir rädd kan hårresarmuskeln dra ihop sig och hårstråna reser på sig. Detta kallas för gåshud.

5. Varför blir huden rynkig hos äldre personer?

Läderhuden innehåller elastiska trådar. De elastiska trådarna gör så att huden håller jämn och slät. Huden blir då rynkig på grund av att läderhuden har förlorat sin elasticitet.

6. Förklara hur det kommer sig att vi får pormaskar och finnar!

I läderhuden finns det talgkörtlar som producerar talg. Detta gör så att huden inte torkar ut. Under puberteten bildas mer talg i huden. Ibland bildar talgen en propp (pormask) i utförsgången av en hårsäck eller talgkörtel. Om utförsgången kommer i kontakt med bakterier blir den inflammerad och en finne bildas.

7.    När du blir för varm behöver kroppen kyla ner sig. Förklara hur det går till!

I huden finns svettkörtlar som för ut vatten med salter ur kroppen genom porer. När detta sker svettas man. När svetten avdunstar kyls huden ner. När man blir varm strömmar det mer blod genom hudens blodkärl och man svettas mer. På grund av detta kyls blodet ner innan det förs vidare till kroppens olika delar. Detta gör att kroppen kan hålla rätt temperatur.

Musklerna

Uppgift 1.

1. Vad heter musklerna? Sök gärna fram även de latinska namnen eftersom det är de man ofta använder när man pratar om muskler, till exempel vid träning.

1. Nickmuskel, Musculus sternocleidomastoideus

2. Ansiktsmuskler, många…

3. Deltamuskeln, Musculus deltoideus

4. Stora bröstmuskeln, Musculus pectoralis

5. Biceps, Musculus biceps brachii

6. Raka bukmuskeln, Rectus abdominis

7. Yttre sneda bukmuskeln, Musculus obliquus externus abdominis

8. Raka lårmuskeln, Musculus quadriceps femoris

9. Skräddarmuskeln, Musculus sartorius

10. Nackmuskeln, Femoris collum

11. Kappmuskeln, trapezius

12. Breda ryggmuskeln, Musculus latissimus dorsi

13. Triceps, Triceps Brachii

14. Sätesmuskeln, Gluteus maximus

15. Lårets tvåhövdade muskel, Subnervabis

16. Vadmuskeln, Gastrocnemius

2.  Vilka muskler arbetar vid olika rörelser? Gör övningarna och känn efter vilka muskler som arbetar!

1.  Böjer huvudet fram – Nickmuskeln

2.  Böjer huvudet bakåt – Nackmuskel

3.  Lyfter armen – Triceps och deltamuskeln

4.  Sträck fram armarna – Triceps, deltamuskeln och kappmuskeln

5.  Sträcka bak armarna – Triceps, deltamuskeln och kappmuskeln

6.  Sträck höften och böj kroppen bakåt – Breda ryggmuskeln och raka bukmuskeln om man spänner magen.

7.  Häver dig på tå – Vadmuskeln

8.  Gör sidoböjning – Yttre sneda bukmuskeln

9.  Lyfter låret snett uppåt – Sätesmuskeln och raka lårmuskeln

10. Lyfter låret rakt upp – Sätesmuskeln och raka lårmuskeln

11. Böjer kroppen framåt – Raka lårmuskeln, raka och yttre sneda bukmuskeln, sätesmuskeln, nackmuskeln, deltamuskeln, triceps och kappmuskeln.

Uppgift 2.

1. Det finns tre olika typer av muskler. Vilka?

De tre muskeltyperna är skelettmuskler, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur.

2. Vilka skillnader finns mellan de olika muskeltyperna?

Man kan bestämma över skelettmusklerna med vilja. Man kan till exempel lyfta armar och ben när man vill. Skelettmusklernas uppgift är att hålla ihop skelettets olika delar och att röra kroppen. Skelettmusklerna går även att bygga upp genom träning. Då blir cellerna i musklerna större och inte fler. Glatt muskulatur och hjärtmusklerna går inte att bestämma över. Man kan till exempel inte bestämma när hjärtat ska slå eller när tarmarna ska arbeta, det fungerar av sig själv utan att vi behöver tänka på det.

3. Vad behöver musklerna för att arbeta?

För att musklerna ska kunna arbeta behöver de syre. Syret levereras till musklerna genom blodet.

4. Förklara vad som händer när du får mjölksyra i musklerna!

Musklerna behöver syre får att arbeta. Vid hårdare arbete till exempel vid träning räcker inte syret till. Vid vanlig förbränning bryts inte de energirika kolhydraterna ner till koldioxid och vatten. Men detta sker inte i detta fall. Istället bildas mjölksyra som gör musklerna trötta. När det finns mjölksyra i musklerna kan de arbeta en kort stund. Men då får de en ”syreskuld”. Genom ökad andning och puls kan skulden ”betalas” tillbaka. Detta sker till exempel när man springer snabbt och man får ökad andning och pulsen ökar. Om man vilar en stund kommer det nytt syre till musklerna. Då försvinner även mjölksyran och tröttheten.

5. Många muskler har en antagonist. Förklara och ge exempel!

Antagonister är två muskler som motarbetar varandra. Till exempel är biceps och triceps antagonister. När man sträcker ut armen arbetar triceps och när man böjer armen är det biceps som arbetar. Dessa två muskler arbetar med varandra på ett motverkande sett. Om inte hade båda musklerna skulle man kunna inte röra armen på samma sätt.

Magmusklerna och ryggmusklerna är också antagonister. Man måste träna en muskel och dess antagonist lika mycket. Annars förstörs musklernas balans och man kan få ont. Om man till exempel bara tränar magmusklerna kan man få ont i ryggen.

Blodomloppet 

1. Nedre hålven

2. Höger förmak

3. Höger kammare

4. Övre hålven

5. Lungor

6. Lungvener

7. Vänster förmak

8. Vänster kammare

9. Aorta

10. Kroppens celler

11. Tarmar

1. Vänster kammare

2.  Stora kroppspulsådern (aorta)

3.  Nedre hålvenen

4. Övre hålvenen

5.  Höger förmak

6.  Höger kammare

7.  Lungartär

8.  Lungven

9. Vänster förmak

10.  Fickklaff

11.  Segelklaff

1. Vilka blodkroppar kan lämna kapillären?

De vita blodkropparna kan lämna kapillären.

2.  Vad kallas vätskan ute i vävnaden?

Vätskan kallas för vävnadsvätska.

3. Den förlorade vätskan måste ta sig tillbaka i blodet. Var kommer vätskan tillbaka i blodet?

Vätskan kommer tillbaka till blodet genom kapillärerna. Blodet kommer in i kapillärerna genom artärer. Då är blodet syrerikt och innehåller näringsämnen som cellerna behöver. Kapillärväggarna är tunna, därför kan blodplasman ta sig ut i vävnaden och lämna näringsämnen till cellerna. Då blir vätskan vävnadsvätska. Cellerna ger då sitt avfall till vätskan som sedan tar sig tillbaka genom kapillärväggen till kapillärerna. Då blir vätskan blodvätska. Blodvätskan transporterar sedan bort avfallet från kapillärerna genom venerna.

Vätskan kan även ta sig tillbaka genom rening som lymfa genom nyckelbensvenerna. Blodplasman tar sig ut till vävnaden genom kapillärväggarna. Då sugs de upp av lymfkärlen. Den transporteras genom lymfkärlen som lymfa. Sedan renas de i lymfkörtlarna av vita blodkroppar och tar sig tillbaka till blodet genom nyckelbensvenerna.

4. Vilken betydelse för cellerna har vätsketrömningen genom vävnaden?

Vätsketrömningen genom vävnaden är viktig för att cellerna ska kunna få näring. Även att för att cellerna ska kunna bli av med avfall. Vätsketrömningen transporterar bort avfall från cellerna.

Minns du?

1. Vilka är blodets viktigaste uppgifter?

Blodets viktigaste uppgifter är att leverera syre och näring till alla celler i kroppen. Blodet måste även transportera bort avfall, ämnen som cellerna måste bli av med. Avfallet försvinner ut ur kroppen med bland annat svett och urin.

2.  Hur går blodet runt i kroppen?

Blodet går i kroppen genom det lilla kretsloppet och det stora kretsloppet. Blodets väg genom hjärtat och ut i hela kroppen kallas för det stora kretsloppet. Genom det stora kretsloppet lämnar blodet syre till cellerna och för bort avfall från cellerna.

Blodets väg från hjärtat till lungorna och tillbaka till hjärtat kallas för det lilla kretsloppet. På vägen hämtar blodet syre och lämnar ifrån sig koldioxid till lungorna. Koldioxiden andas vi sedan ut från kroppen.

Blodet kommer in till hjärtat via nedre- och övre hålven. Sedan kommer blodet till höger förmak och passerar segelklaffarna. Blodet rinner sedan genom fickklaffarna och ut mot lungartärerna. Blodet kommer sedan tillbaka till hjärtat genom lungvenerna. Sedan går blodet in i vänster förmak och passerar segelklaffarna. Efter det rinner blodet ner i vänster kammar och ut genom aorta.

3.  Vad består blodet av?

Blodet består av röda blodkroppar, vita blodkroppar, blodplättar och plasma. De röda blodkropparna är helt runda. Men eftersom att de saknar cellkärna är de lite inåtbuktade i mitten. Den röda färgen kommer från ett ämne som heter hemoglobin och innehåller järn. Vita blodkroppar kan se olika ut. De är oftast vita eller ljusfärgade. Vita blodkroppar försvarar kroppen mot virus och bakterier. De röda blodkropparna är mycket fler än de vita. På 1000 röda finns det 1 vit blodkropp. Blodplättar är mycket små och gör så att sårskorpor bildas. Alla blodkroppar finns i en vätska, blodplasma. Lite mer än hälften av kroppens blod är blodplasma. Blodplasma är ljusgul till färgen om man skiljer den åt från blodkropparna och blodplättarna.

4.  Vilken uppgift har de röda blodkropparna?

De röda blodkropparnas uppgift är att transportera syre och koldioxid. Röda blodkroppar fraktar syre till cellerna och koldioxid från cellerna till lungorna.

5.  Hur mycket blod har du i kroppen?

En vuxen människa har ungefär 5 liter blod i kroppen. Men den exakta volymen varierar från person till person. Hur mycket blod som finns i kroppen beror på kroppens storlek.

6.  Hur går det till när blodet levrar sig?

Om man får ett litet sår slutar det blöda efter en kort stund. Då bildas en sårskorpa, det kallas för att blodet levrar sig. Blodplasman bildar ett nät av trådar. Där fastnar blodplättar och blodkroppar. På så sätt täpps såret till och det läker av sig själv.

7.  Vilken uppgift har kranskärlen?

Kranskärlens uppgift är att ge blod med näring och syre till hjärtat. Även att transportera bort syrefattigt och näringsfattigt blod. Kranskärlen består av artärer som kommer från aorta.

8.  Vad kallas de klaffar som finns mellan hjärtats förmak och kammare?

Klaffarna kallas för segelklaff. Klaffarna i hjärtat kan bara öppnas åt ett håll så att blodet kan rinna igenom. Detta gör så att blodet inte kan rinna åt ”fel” håll, utan bara åt ett håll då klaffarna stängs automatiskt. Om man lyssnar med ett stetoskop på sitt hjärta hör man ett dunkande ljud. Det är klaffarna i hjärtat som öppnas och stängs.

9.  Vad är:

a) En artär?

Artärerna leder blodet ut från hjärtat. Väggarna hos artärerna är mycket elastiska och har kraftiga muskler. Därför kan de klara av det höga blodtrycket.

b)   En ven?

Venerna är vägen för blodet tillbaka till hjärtat. Venerna är mycket långa och blodet flyter där i en jämn ström. Väggarna hos venerna är tunnare än artärernas väggar. I venernas väggar finns inte så mycket muskler och elastisk vävnad som det finns i artärernas väggar. I venerna finns klaffar som gör att blodet kan pressas fram med hjälp av musklerna och inte rinna tillbaka.

c) En kapillär?

Kapillärer är mycket små och tunna blodkärl. Väggarna består av ett lager med platta celler. Genom kapillärerna kan blodet passera och lämna näringsämnen och syre åt cellerna i vävnaden. Kapillärer finns i alla vävnader i kroppen.

Först kommer blodet till artärerna, sedan passerar det kapillärerna och blodet åker tillbaka till hjärtat genom venerna.

10. Vilka vener innehåller syrerikt blod?

Lungvenerna innehåller syrerikt blod. Eftersom att de har passerat genom lungorna och hämtat syre till hjärtat.

11.  Hur pressas blodet fram i venerna?

I venerna finns klaffar som hjälper att pressa fram blodet. Venerna kläms ihop av muskler runt omkring. När detta sker drivs blodet fram genom venklaffarna fram mot hjärtat. Klaffarna gör även så att blodet inte rinner tillbaka. För att detta ska fungera bra är det viktigt att man rör på sig. När man rör på sig ökar blodcirkulationen.

12.  Var sker ämnesutbytet mellan blodet och kroppens celler?

Ämnesutbytet sker vid kapillärerna. Se fråga: Den förlorade vätskan måste ta sig tillbaka i blodet. Var kommer vätskan tillbaka i blodet?

13.  Av vad bildas lymfa?

Lymfa bildas av blodvätska som har tagit sig ut ur kapillärväggarna, blivit vävnadsvätska och sedan tagits upp av lymfkärlen.

14.  Nämn en viktig uppgift som lymfkörtlarna har.

Lymfkörtlarnas viktigaste uppgift är att rena lymfa som tidigare har varit vävnadsvätska. Lymfan tar sig sedan tillbaka till blodet som då renad blodvätska.

15.  När är man immun mot en sjukdom?

När man har en sjukdom, till exempel vattkoppor bildar de vita blodkropparna antikroppar. Antikropparna bekämpar bakterierna och man kan aldrig bli sjuk av samma bakterier igen. Eftersom att kroppen har ett skydd mot bakterien. De vita blodkropparna tillverkar ”för mycket” antikroppar, man bygger upp ett immunförsvar. Då finns redan antikroppar som bekämpar bakterierna innan de bryter ut i kroppen.

16.  Varför blir man allergisk?

Man blir allergisk för att man överreagerar på ett ämne. I till exempel slemhinnorna finns det mastceller. De innehåller blåsor med histaminer. När man kommer i kontakt med främmande ämne, en antigen, tillverkas antikroppar. Antikropparna sätter sig på mastcellerna. När man då kommer i kontakt med antigen igen binder antikropparna antigen till sig. Histaminer orsakar en allergisk reaktion då de släpps lös.

17.  Vilka blodgrupper känner du till?

Jag känner till de fyra blodgrupperna A, B, AB och 0.

Förstår du?

1. Varför dör man om hjärtat låter bli att slå under en längre stund?

Om hjärtat låter bli att slå under en längre stund levereras det inte blod till kroppens alla celler, då blir kroppen utan blod. Blodet ger syre och näring till cellerna. Men när de inte får det dör cellerna. Cellerna vid hjärtat får inte heller syre eller näring, då dör hjärtat.

2.  Vad händer när bakterier gör dig sjuk och du frisknar till igen?

I blodet och i lymfkörtlarna finns vita blodkroppar som kan är beredda att tillverka antikroppar, då är man frisk. Men när ett smittämne (bakterie eller virus) kommer in i blodet har man blivit smittad. Då börjar de vita blodkropparna att tillverka antikroppar. Under denna process är man sjuk. När antikropparna angriper bakterien eller viruset börjar man friskna till. När alla bakterier/virus är borta är man frisk igen. Eftersom att det finns kvar antikroppar i blodet mot just detta smittämne, är man immun mot det. Det finns redan antikroppar som är beredda att angripa smittämnet innan det bryter ut i kroppen.

3.  Vad är det för skillnad mellan vaccinering och serumbehandling?

Man vaccineras för att bli immun mot ett smittämne. Vaccinet innehåller bakterier eller virus som är döda eller så svaga att de inte kan göra en sjuk. Men det räcker för att kroppen ska bilda antikroppar mot smittämnet. Om just det smittämnet man är vaccinerad mot skulle komma in i blodet, skulle man inte bli sjuk. Eftersom att kroppen redan har bildat antikroppar som angriper bakterien eller viruset.

En serumbehandling får man om man till exempel blir biten av en giftig orm. Serumet innehåller färdiga antikroppar mot just det ormgiftet. Serumet kan sprutas in i blodet med en spruta.

4.  Vad måste man veta om givaren och om tagaren vid en blodöverföring?

Man måste veta vilken blodgrupp de två personerna har. Om de har samma blodgrupp kan blodöverföringen ske. Men om de har två olika blodgrupper kan man inte överföra blod. Eftersom att tagaren då kan bli blodförgiftad. Men det är inte bara personer med samma blodgrupp som kan delta i en blodöverföring. Det finns ett speciellt schema som visar hur blod kan överföras mellan olika blodgrupper. Blodgrupp 0 kan alla ta emot.

5.  Vilka två av sjukdomarna som beskrivs i kapitlet tycker du värkar värst? Motivera!

Jag tycker att stroke och åderförkalkning värkar värst. Åderförkalkning innebär att det bildas hårda förtjockningar på blodkärlens väggar. Detta leder till att det blir svårare för blodet att strömma fram. På så sätt kan det bildas blodproppar, blodkärlen blir även skörare och kan gå sönder. Blodfetter som kolesterol kan vara en av orsakerna till åderförkalkning.

Stroke kan bero på hjärnblödning och blodproppar i hjärnan, som bildas av åderförkalkning. Eftersom att stroke kan leda till förlamningar och orsaka dödsfall, tycker jag att det verkar som en av de värsta sjukdomarna. Jag tycker också att åderförkalkning verkar vara en av de värsta sjukdomarna för att de kan bidra till stroke.