Svampar

Minns du? s.98

1. Vilken nytta gör svampar?

Vissa svampar är nedbrytare. De bryter ner det material som den tar näring ur. Sen förmultnar de ruttna delarna av materialet. Då kommer det närsalter till växterna. Svampar gör alltså så att de döda materialet kan återanvändas.

2. Vilken skada kan de göra?

Det finns svampar som är parasiter, t ex tickor. Parasiterna tar näring direkt från levande organismer. De kan orsaka sjukdomar. Svampar som mögelsvamp kan orsaka mögel i t ex hus. Det kan också bli mögel i bröd och ost.

3. a) Vilken del av en svamp är det vi plockar?

Den delen vi plockar av en svamp kallas för fruktkropp.

b) Vilken uppgift har den delen hos svampen?

Fruktkroppens uppgift är att bilda sporer som svampen förökar sig med.

4. Rita ur minnet vad som händer när en svampspor har grott.

Sporerna förs bort med vinden och faller ner till marken. När de har fallit till marken växer det ut svamptrådar som sedan bildar ett mycel. När det är lagom varmt och fuktigt växer det ut nya fruktkroppar från mycelet.

5. Vad gör jäst för nytta i en deg?

Jästen gör så att degen jäser. När jästcellerna använder socker för att får energi bildas koldioxid och alkohol. Koldioxid är en gas, som gör att när man bakar blåser gasen upp degen och degen jäser.

6. Ge exempel på skadesvampar och de skador de ger.

Mögelsvamp är ett exempel. Mögelsvampar växer där det finns fukt och näring. De kan växa i till exempel bröd. Det kan tillverka mycket giftiga ämnen som även kan finnas där man inte ser möglet.

Fotsvamp är ett annat exempel. Fotsvamp växer i huden på fotens undersida. fotsvamp sprids i duschrum, där vattnet inte rinner bort ordentligt.

7. Nämn två matsvampar.

Kantarell och karljohansvamp är exempel på matsvampar. Av kantarell kan man till exempel göra soppa.

8. Nämn två giftiga svampar.

Flugsvamp och murklor är giftiga. Men man kan äta murklor om man kokar bort giftet ordentligt.

9. En svamp som en snigel har ätit på, är den garanterat ätligt även för oss människor? Förklara!

En svamp som är giftig för oss människor behöver inte vara giftig för en snigel. Svampen kan vara angripen av insekter och sniglar. För att vissa insekter och sniglar påverkas inte av giftet i svampen.

10. Om du hittar vitt ludd nere i marken, vad skulle det kunna vara?

Det man hittar nere i marken skulle kunna vara svampmycel.

11. Svampar kan skaffa sig näring på tre olika sätt. Vilka?

Det första är att svampar kan bryta ner dött material. Det tar näring ur det döda materialet.

Det andra är att svampar kan samarbeta med växter. Svamptrådar lever i och utanpå växternas minsta rötter. Det kallas Mykorrhiza. Den växt som ingår i Mykorrhiza får en del av vattnet och närsalter som svamptrådarna suger till sig ur marken. Svampen får socker av växten som bildas i växtens gröna delar.

Det tredje är att svampar kan leva på andra. När en svamp lever på andra tar den näring från den andra. Då kallas svampen för en parasit.

12. Lavar kan delas in i tre grupper efter sitt utseende. Hur då?

Lavar kan delas in i skorplav, bladlav och busklav. Skorplav kan sitta hårt fast på en sten. Om man försöker pet bort laven följer oftast underlaget med. Bladlav sticker upp från underlaget och går att peta loss. Busklav kan växa som en liten buske eller hänga ner från en gren.

Förstår du?

1. Förklara varför svampar inte till hör växtriket.

Svampar till hör inte växtriket eftersom att de saknar klorofyll och för att de äter inte som djuren, utan suger upp sin näring.

2. Större delen av alla svampar i naturen syns inte men finns ändå. Hur hänger det ihop?

Den delen som inte syns men finns kallas för svampmycel. Det man ser av en svamp är fruktkroppen. Själva svamparna finns nere i marken hela året om.

Himmel & jord

Jorden 

5. Varför har vi olika årstider?

Att vi har olika årstider beror på att jordaxeln lutar. Jorden färdas i en bana runt solen, det tar ca 365 dagar, 1 år. Samtidigt som den roterar runt solen roterar också den runt sin jordaxel. Jordens rotationsaxel är sned. Norra halvklotet lutar lite åt vänster. Så när jorden är på den högra delen av varvet får norra halvklotet mer sol än den södra delen. Då är det alltså sommar på norra halvklotet och vinter på södra halvklotet. Sedan fortsätter det att rotera så att vi får olika årstider.

6. Vad beror på dygnets längd?

Dagen är som längst vid sommarsolståndet och kortast vid vintersolståndet. dagens längd ändras som snabbast vid höst och vårdagsjämning. Det är som långsammast vi jul och midsommar. Det är då det ”vänder”.

Under en period mitt i vintern blir det ingen dag, norr om polcirkeln. Samma sak händer vid midsommar, men tvärt om, det blir ingen natt.

Vid vår- och höstdagjämning går solen upp och ner rakt i öst och sen i öst. Under sommarhalvåret går solen upp och ner mot norr, undervintern mera åt söder.

Månen

9. Förklara vad som händer vid en månförmörkelse?

Det kan bara bli månförmörkelse när det är fullmåne. Månförmörkelser inträffar när månen hamnar i jordens skugga. Månförmörkelsen händer alltså på själva månen. Man kan se en månförmörkelse från Sverige om målen är uppe.

10. Varför blir det ebb och flod?

Ebb och flod beror på månens dragningskraft. Dragningskraften påverkar vattnet i haven. Vattnet på månens sida är närmare månen och då påverkas det av en större kraft än vad själva jorden gör. Då dras vattnet mera mot månen. Det är då det blir flod.

Vattnet på andra sidan är längre bort från månen och påverkas av en mindre kraft än vad jorden gör. Då blir det ebb.

Solen och planeterna

14. Förklara vad en solförmörkelse är för något!

Solförmörkelser är mer sällsynta än månförmörkelser. Solförmörkelser inträffar när månens skugga träffar jorden.

Antiken & grekisk mytologi

Frågor på texten s.121

1. På vilket sätt liknade gudar och människor varandra?

Gudarna hade känslor som människorna. De kunde till exempel bli förälskade och arga. Gudarna och människornas kroppar liknade varandra.

2. Vad menade grekerna med hybris?

Det var det värsta en människa kunde göra, att vägra lyda gudarnas vilja. Det kallades för hybris. Att vägra lyda gudarna väldigt farligt. Då kunde man drabbas av nemesis, som var gudarnas hämnd.

3. Vad hette hämndens gudinna?

Nemesis var hämndens gudinna, hon hämnades på den som hade fått hybris.

4. Var trodde grekerna att gudarna bodde?

Dem trodde att gudarna bodde på Olympen, som låg på berget Olympos. Dem flesta gudarna levde ovanpå jord och några gudar levde i underjorden.

5. Vilka tolv gudar bodde på samma plats?

Afrodite, Apollon, Zeus, Hera, Athena, Ares, Poseidon, Hermes, Demeter, Dionysos, Artemis och Hefaistos bodde på samma plats. Hades var den gud som bodde i underjorden.

6. Vad hette underjordens gud?

Underjordens gud hette Hades. Hades var dödsrikets härskare och bror till Zeus.

7. Vem var Hermes och vad hade han för uppgifter?

Hermes var en av Zeus söner. Hermes var herdarnas, tjuvarnas och köpmännens gud. Han kunde färdas i luften med hjälp av sina sandaler som hade vingar. Han var också gudarnas budbärare och förde de dödas själar till underjorden.

8. Vad kunde Poseidon göra med sin treudd?

Poseidon var också bror Zeus och havets gud. Med sin treudd kunde han skapa jättevågor och jordbävningar.

9. Vilka var Gaia, Ouranos och Eros i den grekiska mytologin?

Gaia var Jorden, som födde Himlen Ouranos. Sedan uppstod Kärleken, Eros. Grekerna trodde att det först fanns kaos. Ur kaoset uppstod sedan Gaia. Hon födde Ouranos och sedan uppstod Eros.

10. Vad var kaos?

Kaos var det tomma intet. Det var ur kaos som allt uppstod.

11. Vad var en cyklop?

Himlen och Jorden skapade jättar som kallades för titaner. Några av titanerna hade bara ett öga, då kallades dem för cykloper.

Arbeta med texten s. 121

12. Hur har man fått kunskap i nutiden om livet i Grekland för flera tusen år sedan?

Man har hittat saker som man kunde använda till att ta reda på saker och få kunskap om livet i Grekland. Grekerna har lämnat spår efter sig. Som byggnader, skrivna texter, bilder och keramik. Man hittade till exempel en staty som hade sjunkit till havets botten, efter en kraftig jordbävning. Då kunde man med hjälp av den forska och ta reda på saker om livet i Grekland.

Grekerna skrev också ner många av sina berättelser om livet, gudarna och annat som fanns i deras värld. Det gör att vi vet väldigt mycket om grekerna och deras tankar.

13. Vad kan det finnas för anledning till att grekerna trodde att gudarnas hem låg högst uppe på ett berg?

En anledning är att: Gudarna bodde högt upp i luften för att dem skulle se allt och alla. För att ha koll på vad som händer med människorna och deras liv.

14. Gör en serie om en grekisk gud.

15. Välj en gudinna eller gud och ta reda på allt du kan om dem. Skriv ner de fakta du hittar.

Jag valde Athena.

Athena var en gud i den grekiska mytologin. Hon var Zeus dotter och föddes ur hans panna. Athenas mor hette Metis. Vid födseln var Athena färdig till strid med lans och sköld. Athena var visdomens och stridskonstens gudinna. Hon var också beskyddarinna till staden Athen. Staden Athen har fått sitt namn uppkallat efter Athena.

Som personlighet var Athena hård och modig i strider. Striderna var till att försvara hem från fiender.

16. Hur använde grekerna sina tempel?

Templet var ingen gudstjänstlokal. Grekerna använde sina tempel till att offra. Till exempel vin, honung eller mjölk. Runt om templet fanns en inhängnad helig plats, som bara prästerna fick komma till. På den platsen offrade prästerna. Så om man ville offra något fick man ge det till prästerna som offrade det åt en.

Templen användes också till att ta reda på sitt öde. Om en människa ville veta sitt öde fick dem gå in i templet. Där fanns en präst som skötte kontakten med gud. Prästen kallades för orakel. Om man frågade om sitt öde fick man svar från oraklet. Grekerna trodde att svaren kom från guden.

17. Varför sökte grekerna upp orakel ibland?

För att dem ville veta om sitt öde och sin framtid. Då kunde dem med hjälp av ett orakel få svar på det.

18. Berätta vad som hände med en människa efter döden.

Grekerna trodde att själen lämnade kroppen när man dog och gjorde en lång resa med guden Hermes. Till slut var dem framme vid floden Styx, som var gränsen till Hades, underjorden. Guden Hades var härskare i underjorden. För att själen skulle komma över till andra sidan måste färjkarlen Charon få ett mynt. Eller att själens begravning ska ha skötts bra. Om själen inte hade sitt mynt eller att begravningen inte var bra fick den dödes själ inte komma över. Den som hade kommit över hamnade på skuggornas äng.

19. Varför var begravningen så viktig? Vad måste man tänka på?

Den var viktig för att man skulle få komma över till andra sidan. Begravningen måste ha skötts ordentligt. Om den inte gjorde det fick den dödes själ inte komma över floden Styx.

20. Zeus blev arg på Prometheus. Skriv ner varför och vad som hände.

Prometheus var en titan som hade hamnat på jorden. Zeus blev arg på Prometheus för att han hade gett elden till människorna. Då skickade Zeus Pandora till Prometheus, för att gifta sig med henne. Pandora var en människa. I bröllopsgåva hade Pandora en ask med plågor som hon skulle ge till Prometheus. Men han blev misstänksam och gifte sig inte med Pandora. Det gjorde istället Prometheus bror. Pandora blev nyfiken och öppnade asken med plågor, även fast hon inte fick. När hon öppnade den flög alla plågor ut över jorden. Men Pandora stängde fort locket och det enda som blev kvar i asken var hoppet.

21. Beskriv Grekernas förklaring till att året hade olika årstider.

Grekernas förklaring var att: Dödsguden Hades förälskade sig i Demeters dotter Persephone och ville gifta sig med henne. En dag när hon var ute och plockade blommor, kidnappade Hades henne och tog med henne till underjorden. Medans Demeter sökte efter sin dotter vissnade alla växter. En dag fick hon veta att Hades hade tagit hennes dotter. Hades sa att Persephone skulle få återvända till sin mor om hon inte hade ätit något under sin tid i underjorden. Hon sa att hon inte hade ätit något. Hades lät Persephone återvända till sin mor, så allt blomstrade igen. Men sen fick Hades reda på att att Persephone hade ätit sex granatäpplekärnor, under sin tid i underjorden. Så Hades krävde att hon skulle komma tillbaka till underjorden. Dem kom överens om att Persephone skulle vara halva året under jord och resten av året skulle hon få vara med sin mor ovan jord. När Persephone var i underjorden vissnade allt, men när hon kom upp blomstrade allt igen.

Destillation av saltvatten

Destillation av salt vatten

Syfte: Vad finns i provröret?

Hypotes: Jag tror att det kommer finnas vatten (H2O) i provröret.

Material:

• 2 bägare
• sked
• salt
• vatten (H2O)
• E-kolv
• stativ
• brännare
• tändstickor
• gummislack
• trefot
• trådnät
• stativklämma
• provrör
• glasstav

Metod:

• Blanda 100 ml vatten med 2 tsk salt.
• Rör om till saltet löser sig.
• Montera ihop materialen enligt bilden.

• Häll blandningen i E-kolven och koka upp till 100°C med hjälp av brännaren.
• Koppla lös gummislangen och slå av brännaren.
• Montera ner ställningen.

Resultat: I provröret fanns vatten (H2O).

Slutsats: Det som finns i provröret är vatten (H2O).

Vatten (H2O) och koksalt (NaCl) har olika kokpunkter. H2O kokar vi 100°C och NaCl kokar vid 1400°C. När H2O kokar åker molekylerna upp genom gummislangen, vattnet blir alltså till ånga. NaCl blir inte till ånga och åker inte upp genom gummislangen för att det har en högre kokpunkt äv vad H2O har. Vattnet åker genom gummislangen och när det kommer in i provröret kyls det ner av kallt vatten, som finns runt provröret. När ångan kyls ner blir vattnet till flytande form.

Det fanns vatten (H2O) i provröret. Så min hypotes stämde.

Man kan till exempel destillera olja och saltvatten. I oljeindustrin destillerar man oljan från gas och smörolja. Om man destillerar saltvatten tar man bort saltet från saltvattnet så att det blir sötvatten.

Förbättringar:

Jag hade kunnat koka blandningen lite längre så att det blev mer vatten i provröret. Då hade man kanske kunnat se tydligare om det var vatten (H2O) i provröret.

Jag hade också kunnat vara mer noggrann när jag mätte mängden salt och hällde i vattnet.