Kalkvatten & släcka eld

Kalkvatten

Slutsats

1. Jämföra resultatet med frågeställningen och dra välutvecklade slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier.

Innan jag blåste i kalkvattnet såg kalkvattnet ut som vatten. Efter att jag hade blåst i kalkvattnet genom ett sugrör blev kalkvattnet grumligt. Det blev grumligt för att jag tillsätter koldioxid (CO₂) i kalkvattnet.

Ca²⁺ + OH^- + CO₂(g) à CaCo³ + H₂O

Kalcium-joner och hydroxid-joner som ligger i vattnet reagerar med koldioxiden (CO₂), som är i gasform. Då sker en kemisk reaktion och atomer byter plats med varandra. Det ämne som bildas är kalciumkarbonat. Kalciumkarbonat är ett fast salt som inte löser sig i vatten. Därför såg kalkvattnet grumligt ut.

2. Välutvecklade resonemang om resultatets rimlighet med tanke på felkällor.

Resultatet är rimligt eftersom att vi var flera grupper som gjorde ett likadant experiment. Alla grupper fick även lika resultat. Om flera får samma resultat måste resultatet vara rimligt. Man vet även att kalkvatten är en reagens på koldioxid. Forskare har undersökt och detta är bevisat. Man vet alltså att detta ska hända, därför är resultatet rimligt.

3. Ge förslag på hur undersökningen kan förbättras.

För att få ett tydligare resultat hade man kunnat blåsa mer i kalkvattnet. Om man hade tillsatt mer koldioxid, hade det bildats mer kalciumkarbonat. Då hade man alltså tydligare kunnat se att det fanns ett ämne i fast form (kalciumkarbonat) i vattnet. Man hade även kunnat använda mer kalkvatten. Då hade mängden av kalciumkarbonat bildats och man hade tydligare kunnat se det.

Det kalkvatten vi använde under laborationen var inte nytt. Flaskan som kalkvattnet bevarades i var nästan tom. Det betyder att flaskan har öppnats flera gånger och då har det kommit in luft i flaskan. Det fanns alltså redan koldioxid i kalkvattnet innan vi använde det. För att få ett tydligare resultat hade man då kunnat använda nytt kalkvatten som inte redan innehåller koldioxid. Eller så hade man kunnat blanda eget kalkvatten. Då hade kalkvattnet varit klarare innan vi använde det.

4. Visa på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Man hade kunnat undersöka vad som händer när man tillsätter en annan gas i kalkvattnet, till exempel syrgas. Då hade frågeställningen kunnat vara: ”Vad händer när man tillsätter syrgas i kalkvatten?”. Genom att tillsätta en annan gas istället för koldioxid, som man redan vet är en reagens på kalkvatten, hade man troligtvis fått ett annat resultat, eller?

Släcka eld med koldioxid

Slutsats

1. Jämföra resultatet med frågeställningen och dra välutvecklade slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier

I denna laboration sker två saker. Det första som sker är att vi blandar bakpulver, några droppar ättika och vatten i en e-kolv. Jag håller även för e-kolven med handen. När bakpulvret kommer i kontakt med vatten börjar det att reagera med sig själv. Då reagerar syran med bikarbonat. Detta kan inte ske om det är tort. När bakpulvret reagerar med sig själv bildas ett salt och koldioxid i gasform. Koldioxiden är en tung gas som håller sig kvar i flaskan, även om jag hade släppt handen hade koldioxiden stannat kvar i flaskan. Men jag håller kvar handen för att en större mängd koldioxid ska stanna kvar i flaskan.

Det andra som sker i denna laboration är att jag häller den tunga gasen (koldioxid) över ett ljus som brinner. Ljuset är placerat i en bägare för att inte gasen ska rinna utanför. När jag häller gasen över ljuset läcks det. Ljuset släcks eftersom att koldioxiden lägger sig som ett lock över ljuset. För att elden ska brinna behövs syre (O₂). Men ljuset slocknar för att syret inte kommer åt ljuset.

2. Välutvecklade resonemang om resultatets rimlighet med tanke på felkällor.

Resultatet är rimligt eftersom flera grupper gjorde laborationen och fick samma resultat. Om alla får samma resultat innebär det att resultatet är rimligt. Resultatet är även rimligt eftersom att man vet att eld behöver syre för att brinna. Man vet även koldioxid tar bort syre. Eftersom att det är en tung gas som lägger sig som ett lock över ljuset och tränger bort syret. Man använder även koldioxid för att släcka bränder. Då använder man koldioxidsläkare. Detta experiment har gjorts många gånger och därför har det bevisats att resultatet på bloggen.

3. Ge förslag på hur undersökningen kan förbättras.

För att vara helt säker på att koldioxid har bildats, kan man hälla ner kalkvatten i e-kolven. Eftersom att man vet att koldioxid är en reagens på kalkvatten,

4. Visa på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

För att föra undersökningen vidare hade man kunnat undersöka om det finns någon annan gas som också kan släcka eld. Men man måste vara försiktig, så att man inte tar fel gas. Man skulle också kunna undersöka om det finns något annat ämne som kan bilda koldioxid, förutom bakpulver.

Uppgift 1 - Diagnos 2

Uppgift 1

Matteuppgifter

Uppgift:

Lösning:



Uppgift:








Lösning:

Minns du? Frågor

10. Vilket kemiskt tecken har a) syre, b) koppar, c) fluor, d) järn, e) väte, f) kol?

a)      Syre: O

b)      Koppar: Cu

c)      Fluor:F

d)      Järn: Fe

e)      Väte: H

f)       Kol: C

11. Hur skriver man den kemiska formeln för a) diväteoxid, b) koldioxid c) syre (syrgas)?

a)      Diväteoxid: H₂O

b)      Koldioxid: CO₂

c)      Syre: O₂

13. Vilka och hur många atomer ingår i följande molekyler a) N₂, b) CO, c) H₂CO₃?

a)      2 kväveatomer.

b)      1 kolatom och en syreatom.

c)    2 väteatomer, 1 kolatom och 3 syreatomer.

Periodiska systemet

I periodiska systemet finns alla grundämnen som man hittills har upptäckt och framställt i laboratorium. Periodiska systemet är en tabell där grundämnena är ordnat efter antalet protoner som atomen består av. Tabellen är också ordnad efter atomnummer. Man märker också att det kommer ämnen med liknande egenskaper regelbundet. Periodiska systemet är från början ett schema som ryssen Mendelejev startade under 1800-talet. Mendelejev sorterade in grundämnena i en tabell efter deras egenskaper och likheter med andra grundämnen. När Mendelejev påbörjade det periodiska systemet fick han luckor med grundämnen som man ännu inte hade funnit då. Men nu har man funnit de saknade ämnena och i efterhand fyllt luckorna. Hittills har man hittat 91 grundämnen i naturen och framställt fler i laboratorium.

Grundämnena delas främst in i två grupper. Dessa grupper är metaller och icke-metaller. Det finns även halv-metaller, dessa metaller räknas in i gruppen icke-metaller. I periodiska systemet ser man att det finns fler grundämnen som är en metall än ämnen som är en icke-metall. Periodiska systemet är också indelat i andra grupper. De lodräta raderna kallas för grupper. Grundämnena inom en grupp har egenskaper som liknar varandra. Grundämnena delas bland annat in i grupp 1 (Väte och alkalimetallerna), grupp 2 (De alkaliska jordartsmetallerna) och grupp 17 (Halogenerna).

Väte och alkalimetallerna

I den först gruppen har atomerna bara en enda valenselektron. Dessa ämnen finns inte i ren form i naturen och reagerar därför lätt med andra ämnen. I denna grupp är det bara icke-metallen Väte (H) som kan hittas i små mängder i form av vätgas (H2). Alkalimetallerna finns bara i olika kemiska föreningar. De reagerar även starkt med vatten, då bildas vätgas.

De alkaliska jordartsmetallerna

Grundämnen i grupp två har atomer med två valenselektroner. Alla ämnen är metaller. De reagerar även lätt med andra ämnen. Därför kan man inte hitta dessa grundämnen i naturen. De reagerar starkt med syror under vätgasutveckling, men inte med vatten som alkalimetallerna. 

Halogenerna

Halogenerna har sju valenselektroner i atomerna. Dessa ämnen är icke-metaller. Ämnena reagerar lätt med andra ämnen. Därför kan de inte hittas i ren form i naturen. Ämnena i denna grupp finns ofta i olika salter. Ordet halogen betyder saltbildare.

Perioder är de ämnen som ingår i samma vågräta rad. Inom perioderna har grundämnena lika många elektronskal. Detta kan man se genom att titta på periodens nummer på sidan av tabellen. Till exempel så har alla atomerna i period 4, fyra stycken elektronskal.

I periodiska systemet anges även fyra viktiga saker, atomnumret, kemiska beteckningen, namn och atommassa. Atommassan är atomens vikt och mäts i enheten u. Den atommassan som anges är medelvärdet för de olika isotoperna av atomslaget som finns i naturen.

Franska revolutionen - minikurs

Nämn fakta om kungen och drottningen.

Ludvig XVI var kung över Frankrike. Han var en liten, närsynt och fumlig man. Ludvigs största intressen var mat och jakt. Han bodde tillsammans med Marie-Antoinette i slottet i Versailles vid Paris. Drottningen Marie-Antoinette var mest intresserad av smycke, kläder, kortspel och fester. Hon kom från Österrike och gifte sig med Ludvig när hon var 16 år, då var Ludvig 19 år.

På vilket sätt var Frankrike ett orättvist samhälle?

Folket i Frankrike var indelat i tre grupper/stånd. Grupperna var Adel, präster och det övriga folket (bönder). Det var 26 miljoner invånare i Frankrike, men bara en halv miljon av invånarna var Adlar och präster. Adeln och prästerna ägde så mycket som 35% av den odlade jorden. Adeln och prästerna hade några förmåner som inte bönderna hade. Bönderna behövde betala skatt med det behövde inte adeln och prästerna. Adelsmännen kunde även bli ämbetsmän eller officerare.

Nämn några orsaker till revolutionen.

Det tredje ståndet som bestod av bönder protesterade mot adelns fördelar. Frankrike hade även varit med i ett krig mot England. Frankrike krigade för att hjälpa de amerikanska kolonierna att bli fria från England. Detta krig kostade mycket pengar för Frankrike. Så 1789 hamnade Frankrike i en ekonomisk kris. Frankrike drabbades även av missväxt. Vilket ledde till svält och att priset på bröd fördubblades. Det ledde också till att folket började tycka att ståndsindelningen var orättvis och dålig.

Förklara uttrycket: Upplysningen.

Upplysningen innebar att om människorna skaffar sig kunskaper blir de upplysta och förnuftiga. Då kan man även fatta kloka beslut. Kritiken om ståndsindelningen kom bland annat från författarna Voltaire och Rousseau. Dessa personer var också representanter för Upplysningen. Kungen la fram ett förslag om att alla skulle betala skatt. Han tänkte att detta skulle hjälpa den Frankrikes ekonomi. Men såklart protesterade adelsmännen och prästerna mot detta. Då bad kungen om representanter för varje stånd till en riksdag.

Vad hände när riksdagen samlades?

Riksdagen samlades i maj 1789 i Versailles. I riksdagen fanns 300 adelsmän, 300 präster och 600 personer från det tredje ståndet. Det hade inte valts några bönder eller arbetare från det tredje ståndet. Utan bara jurister, journalister, köpmän och lärare.

Det tredje ståndet krävde att alla riksdagsmän skulle rösta gemensamt. Men detta ville inte kungen gå med på. Så en morgon låste kungen det tredje ståndets mötessal. De samlades istället i en tennishall där de lovade varandra att inte skiljas åt förrän de Frankrike hade fått bättre lagar, som var rättvisa för alla i landet. Några dagar senare gav kungen med sig och bad prästerna och adelsmännen om att förena sig med det tredje ståndet. Nu hade den gamla ståndsriksdagen blivit en nationalförsamling.

Nämn fakta om: nationalförsamlingen.

Nationalförsamlingen blev till då adelsmännen och prästerna enade sig med det tredje ståndet. Nationalförsamlingen bestod av alla landets stånd, adelsmän, präster och det tredje ståndet. När saker skulle beslutas röstade alla representanter från de tre stånden.

Redogör för stormningen av Bastiljen.

Det tredje ståndets handlingar skrämde kungen. Därför samlade kungen 30 000 soldater runt Paris och Versailles. Många var rädda för att kungen skulle avsluta nationalförsamlingen.

På morgonen den 17 juli 1789 gick det rykten om att trupper med soldater närmade sig Paris. Folkmassorna trodde att det fanns vapen i fästingen Bastiljen. Så de började angripa Bastiljen för att få tag på vapen. Men senare började förhandlingar med Bastiljens chef. Under förhandlingarna hade 1 person från försvararna dödats, men ca 98 dödades och 73 skadades bland angriparna. Chefen fick de ett löfte om att ingen skulle dödas om han öppnade Bastiljen. När fästningen öppnades dödades tre av soldaterna i fästningen och chefen dödades av en full kock. Denna natt fördes hans huvud genom Paris gator.

Den 14 juli var en avgörande dag under den Franska revolutionen. Kungen drog tillbaka sina soldater och nationalförsamlingen var räddad. Folket hade segart över förtryckarna. Den 14 juli är nu Frankrikes nationaldag.

Nämn fakta om revolutionens slagord.

Slagordet för Franska revolutionen är ”Frihet, jämnlikhet och broderskap”. Slagordet kom till då bönderna gjorde uppror. De anföll adelsmännens slott och förstörde förteckningar för alla de avgifter som de hade betalat. Oroligheterna påverkade nationalförsamlingen. Den 4 augusti 1789 bestämde nationalförsamlingen att adelsmännens och prästernas förmåner skulle avskaffas. Lagen skulle efter det gälla lika för alla. Alla skulle betala skatt och alla förmåner hos de olika stånden skulle försvinna.

Vad gjorde kungafamiljen?

Kungafamiljen beslutade sig för att fly från Frankrike. För att de bevakades av nationalförsamlingens trupper när de bodde i Paris. Den svenske greven Axel von Färsen planerade flykten för kungafamiljen. Alla kungafamiljens medlemmar för förklädda när de flydde landet. De åkte häst och vagn mot gränsen i norr den 20 juni 1791. När de nästan hade nått gränsen stoppades vagnen för att kungen blev igenkänd. Kungafamiljen fördes sedan tillbaka till Paris bevakade av soldater.

Nämn fakta om: skräckväldet.

Nationalförsamlingen införde ett välfärdsutskott så att det skulle bli lugnt i landet. Advokaten Robespierre blev ledare för utskottet. Skräckväldet varande 1793 - 1794 då Robespierre styrde Frankrike som en diktator. Med åren blev han mer maktgalen och tillslut var Frankrike inne i en bloddrypande period. Denna period kallades för skräckväldet. Vem som helst kunde tros vara motståndare till revolutionen och avrättas i giljotin. Några medlemmar i nationalförsamlingen gjorde uppror mot Robespierre. De fängslade honom och han avrättades i giljotin. När detta skedde var skräckväldet slut.

Vad hände med kungaparet?

Kungen Ludvig XVI och drottning Marie-Antoinette avrättades. Kungen anklagades för förräderi mot landet, så han dömdes och avrättades. Drottningen avrättades också. Detta ledde till att Frankrike blev republik.

Nämn fakta om Napoleon med utifrån några viktiga år.

Den allmänna rösträtten försvann efter Robespierres död. Efter fem år, år 1799 tog generalen Napoleon Bonaparte makten genom en stadskupp. Han utropade sedan sig till kejsare år 1804. Den första franska republiken fanns nu inte längre. Napoleon kom från ön Korsika och hans släkt var italiensk. Släkten levde på att odla vin. När Napoleon var 24 år gammal år 1799 utnämndes han till general. Han var Frankrikes envåldshärskare när han var 30 år gammal och år 1804 blev han kejsare. Påven krönte Napoleon, man han själv satte kronan på sitt huvud.

Redogör för anfallet mot Ryssland 1812.

År 1812 beslöt sig Napoleon för att anfalla Ryssland. Han gick in i Ryssland med en halv miljon soldater. De ryska soldaterna drog sig undan och de brände byar. När Napoleons armé gick in i Moskva var staden redan evakuerad. Dagen efter brände ryssarna ner staden och den brann i sex dagar. Napoleons soldater var inte utrustade för den ryska vintern. Men det var Ryssarna. så de anföll Napoleon hela tiden. Fem månader efter att Napoleons 500 000 soldater hade tågat in i Ryssland återvände mindre än 30 000. Ett förbund bildades mellan de europeiska staterna och Napoleon besegrades.

Vad hände vid Waterloo?

I juni år 1812 träffade Napoleon en brittisk och en preussisk armé vid byn Waterloo i Belgien. Detta blev Napoleons sista strid. De tre arméerna krigade och de blev Napoleons armé som besegrades.

Vad hände med Napoleon.

År 1812 avsattes han som kejsare och fördes till ön Elba, en liten ö utanför Italiens kust. 1815 tog Napoleon makten igen över Frankrike. Senare var han med i en strid vid Waterloo. Där besegrades hans armé. 100 dagar efter att han hade återkommit till Frankrike tvingades han en till gång lämna tronen. Napoleon fördes sedan till ön S.t Helena i södra atlanten. Där bodde han bevakad av brittiska soldater. Napoleon dog sedan år 1821, troligen av ett magsår. Men det finns även forskare som tror att han förgiftades av britterna.

Förbränning av järnull

Förbränning av järnull

Syfte

Jag ska undersöka vad som händer när järnull brinner.

Hypotes

Jag tror att den järnulls tofs som brinner blir tyngre. Efter att den har brunnit tror jag att järullen blir svart

Material

·     ·      Balansvåg (se bild under metod.)

·     ·      Järnull

·      ·      Bricka av metall

·     ·      Tändstickor

Metod

1    1.    Montera balansvågen.
2.     Ställ den på brickan.
3.     Sätt fast järnullen så att vågen väger jämt på båda sidor.
4.     Järnullen ska vara luftig, dra isär den.
5.     Tänd eld på den ena av järnulls tofsarna.
6.     Se vad som händer.

Säkerhet

När man genomför denna laboration måste man tänka på säkerheten. Man ska vara försiktig eftersom att man använder eld. Om man har långt hår kan man ha det uppsatt, för att minska risken av att håret börjar brinna. När man delar och drar isär järnullen ska man också vara försiktig. Järnullen består av tunna vassa trådar i järn. För att inte skära sig kan man använda tjocka plasthandskar.

Resultat

När den tända tändstickan förs genom järnullen sprider sig elden. Då sker en kemisk reaktion. Vid förbränningen såg man bara glöd och inga lågor. Balansvågen börjar luta åt det hålla där järnullen brinner. Färgen på järnullen blir även mörkare.

 Före förbränning

Under förbränning

Efter förebränning

Slutsats

4Fe + 3O₂ + värme à 2Fe₂O₃

Järnatomerna (Fe) i fast form reagerar med syremolekyler (O₂) i gas form, med hjälp av värme. Då sker en kemisk reaktion. Ett nytt ämne bildas som heter järnoxid. Järnoxiden är i fast form.

Min hypotes stämde nästan helt. Jag trodde att järnullen skulle bli tyngre när den förbränns, det blev den. Eftersom att värmen gör så att syremolekylerna delar på sig och fastnar i järnatomerna. Syremolekylerna i gas from drar sig alltså till järnatomerna i fast form. Det fastnar tre syreatomer på två järnatomer. Det blir alltså fler atomer i järnullen. Det gör så att vikten ökar. Järnullen blir alltså tyngre. Jag trodde även att järnullen skulle bli svart. Den blev inte helt svart, den blev bara mörkare.

Detta sker i verkligheten då järn rostar. För att ett föremål ska rosta behövs syre (O₂) och vatten (H₂O). Olika föremål inomhus och utomhus i järn kan lätta börja rosta om det blir lite fuktigt eller om det regnar på dem.

Utomhus kan en bro av järn börja rosta. Den kan rosta så mycket att den går sönder och rasar. För att undvika detta kan man pensla ytan med järnskyddsmedel.

Om man lämnar till exempel en cykel i järn utomhus och det regnar på den kommer den börja rosta. Man kan skydda cykeln från rost genom att måla den. Men minsta lilla spricka i färgen gör så att järnet börjar rosta. Istället kan man pensla den med rostskyddsmedel.

Föremål i järn som finns inomhus till exempel en hylla kan också börja rosta om det blir fuktigt. För att undvika rosten kan man täcka ytan med ett tunt lager av zink. Zink är en metall där dess yta liknar järn. Denna metod kallas för galvanisering.

Förbättringar:

För att få ett tydligare resultat hade man kunnat väga de båda järnulls tofsarna. Då hade man varit säker på att tofsarna väger exakt lika mycket.

När vi jämförde järnullen var det olika bakgrund bakom järnullen. Det gjorde så att det blev svårare att se vilken tofs som var mörkast. Man hade då kunnat hålla ett vitt papper bakom båda järnulls tofsarna för att se hur resultatet blev. Då hade man kunnat jämföra bättre om den förbränna järnullen var mörkare än den andra.

Balansvågens ”armar” satt även väldigt löst, de kunde lätt ramla ner. Man hade kunnat tillverka en bättre balansvåg med hållbarare ”armar”, för att göra den stabilare. Då hade resultatet blivit bättre.

Jag hade velat ta undersökningen ett steg längre. Genom att undersöka vad som händer när man förbränner den andra järnulls tofsen.

Min frågeställning är: Hade vågen blivit i jämnvikt om man eldar järnullen på vardera sida om balansvågen.

Hypotes: Jag tror att vågen kommer att bli jämnvikt om det är exakt lika mycket järnull på båda sidor. Även om man förbränner järnullen lika mycket och lika länge.

Man hade också kunnat undersöka vad som händer om man inte drar isär järnullen. Utan låter den vara mer kompakt.

Frågeställning: Påverkas tyngden på järnullen av hur kompakt järnullen är?

Hypotes: Jag tror att tyngden påverkas av hur kompakt järnullen är. Jag tror att järnullen blir tyngre när man förbränner den om den är kompakt.

Jag hade även velat ta reda på vad som händer om man eldar järnpulver.

Frågeställning: Kommer hela pulvret ta eld?

Det hade också varit intressant att ta reda på vad som händer om man förbränner en annan metall, till exempel zink.

Frågeställning: Vad händer om man förbränner zink?