onsdag 16 december 2015

Kromatografi Lab.rapport

Syfte: Att ta reda på vilka olika färger pennorna delar upp sig i.

Hypotes:
Rosa: Gul, Röd, Orange
Blå: Grön, Lila, Gul
Grön: Lila, Gul

Material: 3 stycken filterpappersremsor, en sax, färgpennor (rosa, blå, grön), kranvatten, tejp, 2 bägare och 2 pennor.

Metod:
  • Jag började med att klippa ut 3 stycken filterpappersremsor.
  • På varje remsa ritade jag lika stora prickar. (En grön prick på en remsa, en rosa prick på en remsa och en blå prick på en remsa.
  • Sedan tejpade jag fast 2 remsor på en penna och 1 remsa på en annan penna.
  • Efter det fyllde jag 2 bägare med lika mycket vatten, ca 100 ml.
  • Sen väntade jag tills vattnet hade tagit med färgmolekylerna upp genom filterpappret.

Resultat: 

Grön delar upp sig i: Gul och ljusblå.
Blå delar upp sig i: Lite ljusare blå och mörkblå.
Rosa delar upp sig i: Lite ljusare rosa och rosa.

Slutsats: 
Grön delar upp sig i: Gul och ljusblå.
Blå delar upp sig i: Lite ljusare blå och mörkblå.
Rosa delar upp sig i: Lite ljusare rosa och rosa.
Min hypotes stämde inte helt. Jag gissade på att rosa delade upp sig i röd, gul och orange, det gjorde den inte. Jag gissade att blå delade upp sig i grön, lila och gul, det gjorde den inte. Jag gissade att grön delade upp sig i lila och gul, den delade upp sig i gul med inte i lila.
Jag hade kunnat vara mer noggrann med prickarna. Genom att rita dem lika högt upp och göra dem lika stora.

Det som händer i kromatografi är att: Vattenmolekylerna sugs upp genom filterpappret och tar med sig färgmolekylerna upp. Dem små molekylerna är längst upp och de stora är längst ner närmats pricken. Det gör att det blir färger på filterpappret.

torsdag 10 december 2015

En julhälsning

God Jul!


Merry Christmas!


¡Feliz Navidad!


Joyeux Noël!


Frohe Weihnachten!


Hyvää Joulua


Glædelig Jul


Buon Natale

สุขสันต์วันคริสต์มาส
聖誕節快樂












Vad är Kemi?

Minns du? s.13

  1. Ge tre exempel på kemiska ämnen i naturen.
Exempel är syre, salter och vatten.

2. Beskriv en tennsoldat. a. Vad har den för egenskaper?
Tennet smälter när det värms upp. Det kan också kylas ner så att den stelnar. (Ämnet ändrar form.)
b. Hur har den formats till en soldat?
Först har tenn värmts upp så att de smälter. Sedan hälls det i en form som liknar en tennsoldat. Sen svalnar tennet och den stelnar. Så blir det en tennsoldat.

3. Hur kan socker förändras?
Om man häller socker i ett glas med vatten så kan man tro att det försvinner, men det gör det inte. Utan sockret förändras, det syns inte. Men om man smakar på vattnet kan man känna smaken av sockret.

4. Ge exempel på fem saker som inte får hällas ut i vasken.
Sand, fett (matolja), lim, lack och färg är fem exempel.

5. Hur ser farosymbolen för explosiv vara ut?
Det är en bomb som sprängs.

6. Ge tre exempel vardera: a) rena ämnen & b) blandningar
a) Dest-vatten, koksalt och socker är rena ämnen.
b) Kaffe, läsk och müsli är blandningar.

7. Vad innebär: a) Dekantering? b)Destillation? c) Kromatografi?
  1. När man slammar i till exempel ett akvarium. När sanden/gruset har sjunkit till botten häller man försiktigt bort vattnet.
  2. Man kan tillexempel rena saltvatten. Då kokar man saltvattnet och sedan kyla ångan. Saltet blir kvar i kolven.
  3. Det är en metod för att skilja färgade ämnen i en lösning.

8. Vilken metod använder du för att: a) rena saltvatten? b) sila bort fasta ämnen? c) Skilja färgade ämnen i en lösning?
  1. För att rena saltvatten använder man destillation.
  2. Då använder man filtrering.
  3. För att skilja färgade ämnen i en lösning använder man metoden kromatografi.

9. Vilken kemiskt namn har ”vanligt” salt (koksalt)?
Det kemiska namnet för salt är naturiumklorid.

10. Ange en typisk egenskap för koksalt.
En typisk egenskap för koksalt är att det är lättlösligt vatten.


Förstår du? s.13

  1. Vad visar att ämnen kan förändras men inte försvinna? Ge exempel.
Ämnen kan förändras när dem byter form. De formerna är fast, flytande och gasform. Till exempel när man eldar i öppna spisen. Man eldar upp veden och kanske äger att den försvinner. Men det gör den inte, veden har förvandlats till aska och gaser. Man kan säga att veden har bytt form eller att den har förvandlats till ett annat ämne.

2. Hur arbetar man på ett undersökande sätt i kemi?
En bra arbetsmetod är:
  • Sätt dig noga in i problemet, förstå vad det handlar om.
  • Utgå från det du redan vet och gör en rimlig gissning, som kallas för hypotes.
  • Gör sedan en undersökningen, som kan vara ett experiment. Då kan man ta reda på om hypotesen stämmer.
  • Anteckna resultaten, med till exempel hjälp av dina sinnen (hörsel, lukt, syn mm).
  • Dra en slutsats av resultaten.
  • Ibland kan resultaten ge nya problem, så att man måste göra nya undersökningar.

3. Varför är det viktigt att ha regler för avfall på laborationer?
För att man inte ska hälla ut ämnen som kan orsaka skador eller annat i avloppsrören. Man får till exempel inte hälla ut sand eller fett (matolja) för det kan orsaka stock i avloppsrören. Man ska inte heller hälla ut kemikalier eller andra giftiga ämnen, för de kan vara farliga för miljön.

4. Studera sidan 10. Vilka andra exempel på filtrering, dekantering och destillation kan du komma på?
Man kan använda filtrering när man har kokat pasta. Då silar man bort vattnet från pastan med hjälp av ett durkslag.
Dekantering kan man använda när man tillverkar vin.
Man kan använda destillation för att få fram råolja ur bensin. Man kan också använda destillation för att framställa riktigt rent vatten. Det vattnet kallas för dest-vatten.

5. Vad är ett rent ämne?
Ett rent ämne innehåller endast ett ämne. Alla rena ämnen som man känner till har ett kemiskt namn. Alla rena ämnen har också sina typiska egenskaper. Exempel på rena ämnen är: rent guld, dest-vatten och koksalt som har det kemiska namnet naturiumklorid. Exempel på egenskaper för ett rent ämne är: Koppar som leder ström och koksalt som är lösligt i vatten.



6. Vad är det för skillnad mellan att kunna recept som egypterna och att kunna Kemi?

Egypterna kunde beskriva en blandning. Till exempel om man hällde sand i ett vatten glas. Men de kunde inte beskriva hur ämnen reagerar med varandra. Att kunna Kemi är att kunna beskriva hur ämnen reagerar med varandra. Till exempel att beskriva hur socker löser sig i vatten.

onsdag 2 december 2015

Dekantering & Filtrering

Dekantering - Metod

  • I en dekantering separerar man två ämnen från varandra.
  • Det går ut på att man blandar om de två ämnena och låter det tunga sjunka till botten.
  • Till exempel blandar man vatten och sand. Sen låter man sanden sjunka till botten.
  • Man kan använda dekantering vid vintillverkning.



Filtrering - Metod


  • Man tar sin blandning till exempel vatten och sand.
  • Sedan filtrerar man, så att man i det här fallet får hyfsat rent vatten.
  • Man häller alltså blandningen i filterpappret som man har lagt i en tratt.
  • Man har också en bägare under tratten som det rena vattnet kan rinna ner i.
  • Man kan använda filtrering när man filtrerar kaffe eller när man silar bort vattnet från pasta.

tisdag 1 december 2015

Lab.rapport - Kemi i en brustablett

Kemi i en brustablett

Syfte: Att undersöka om en brustablett löser sig snabbast i vatten eller i kolsyrat vatten.

Hypotes: Jag tror att brustabletten kommer att lösa sig snabbast i kolsyrat vatten. Jag tror att kolsyran kommer att påverka hur snabbt brustabletten löser sig.

Material: 2 glas, kranvatten, kolsyrat vatten, 2 brustabletter, 2 tidtagarur.

Metod: 1) Först tog vi 2 glas och fyllde vi vatten i ett glas och kolsyrat vatten i ett annat glas. Vi fyllde halva glaset med vatten och kolsyrat vatten.
2) Sedan ställde vi i ordning tidtagaruren.
3) Sen släppte vi brustabletterna samtidigt i glasen och startade tidtagaruren.
4) Efter det tittade vi vilken brustablett som löste sig snabbast. Och stoppade tiden när de hade löst sig.

Resultat:


Slutsats: Brustabletten löste sig snabbast i vatten. Kolsyrat vatten innehåller redan kolsyra. Tabletten innehåller också kolsyra. Vatten kan bara innehålla en viss mängd kolsyra och därför löser sig tabletten långsammare i det kolsyrade vattnet.

Exempel på felkällor:

  • Vatten temperaturen är olika
  • Olika mycket vatten i glasen
  • När man släpper ner tabletterna
  • Kolsyran kan ha minskat

torsdag 12 november 2015

Sägner

Sägner
  1. Vad är typiskt för en sägnen?
En sägnen liknar ofta en saga, men sägnen är lite kortare. En sägnen kan innehålla olika mystiska varelser som jättar och troll. Det kan vara svårt att skilja en sägnen från verklighet och fantasi. En gammal sägnen försöker ofta förklara varför olika saker ser ut som de gör.

3. Ge exempel på väsen som människor trodde på förr i tiden.

Förr i tiden trodde människor på tomtar, troll, skogsrået och näcken. Tomtar är en liten gubbe som finns på gården och gör det besvärligt för livet eller göt det bra för livet. Troll är rika, inte snälla varelser som bor i grottor. Skogsrået är en kvinna som går naken i skogen. Näcken är en naken man som sitter i vattnet och spelar fiol och gör så att människor drunknar.

fredag 6 november 2015

Vad finns det i jästpaketet?


Saga-Häxa

Häxan och trolldrycken

Det var en gång en häxa. Häxan hette Susanne. Hon hade stor svart spetsig hatt, en lång svart klänning och mitt på näsan hade häxan en vårta. Susanne hade också en katt. Katten hette Katarina. Katten Katarina var en svart katt med en lång svans, som gillade att flyga kvast.

Susanne bodde i en grotta. Grottan var ganska liten och mörk. Men hon lyste alltid upp sin grotta med facklor som hon hängde upp på väggarna. Susanne var en häxa som kokade ihop trolldrycker. Som indigrienser använde hon ofta barn och häxhattar. En dag skulle Susanne göra en trolldryck så att hon levde i evighet. Så hon ställde fram sin kittel. Kitteln var framme och det var dags att ta fram alla indigrienser. Det Susanne behövde till sin trolldryck var: tre droppar av ett barns tårar, det hade hon i en liten burk och hon behövde en häxhatt. Susanne hade sin egen, men den ville hon inte använda. Så hon var tvungen att flyga iväg med sin kvast till Blåkulla för att hämta en. Susanne tog sin katt och kvasten och gav sig iväg. När hon var framme i Blåkulla hittade hon en hatt och tog den. Sedan flög hon hem i månskenet. När Susanne var hemma la hon i alla indigrienser i kitteln och blandade om. Sen fick trolldrycken koka tills den var färdig. Susanne hällde upp trolldrycken i en flaska och drack.


Sedan levde hon för evigt.

onsdag 14 oktober 2015

Avslutningsuppgift Judendom

Mitt liv som jude

Mat
Om jag skulle vara jude i en vecka skulle jag följa vissa matregler. Då måste jag tänka på vad jag får och inte får äta. Jag skulle inte äta till exempel fläskkött och skaldjur. Jag skulle behöva tänka på vad jag får och inte får äta, det behöver jag inte tänka på nu när jag inte är jude. Jag tror att jag och min familj skulle ha större måltider tillsammans.

Tro
Om jag skulle vara en jude i en vecka, skulle jag gå på gudstjänst ungefär en gång i veckan. När jag är i synagogan skulle jag sitta uppe på läktaren. Om jag var jude skulle jag följa mer regler. Eftersom det finns vissa matregler, de tio budorden och andra regler som judarna följer.

Utseende
Om jag var jude skulle jag se ut på ett annat sätt än vad jag gör nu. Jag skulle ha andra kläder och mitt hår skulle se ut på ett annat sätt.

Familj
Min familj skulle vara lite annorlunda om jag var jude. För då skulle min familj också vara judar. För att en jude ska ha judiska föräldrar. Min pappa och min lillebror skulle bära kippa. Vi skulle kanske ha en annan relation till våran släkt än vad vi har nu. En större relation. Jag och min familj kanske skulle ha en annan relation till varandra.

tisdag 13 oktober 2015

Undersökning av arter

Björnmossa




Utseende
Björnmossan är är mörk grön. Den kan bli ungefär 7-8 cm lång. Björnmossans blad är styva och liknar barr. Uppifrån liknar björnmossan gröna stjärnor. 

Växtplats
Björnmossan växer i hela norden. Den växer där det är fuktig i skogen, nära bäckar.

Lever av
För att björnmossa ska växa behöver den vatten som den tar direkt till cellerna genom bladen eller stammen, från till exempel dimma och regn. Den tar också upp mineralämnen den behöver.

Förökning
Björnmossan kan föröka sig på två olika sätt. Det första är att björnmossan bryts av och förflyttas till ett ställe där den kan börja växa. Det andra är att björnmossan sprider sig med sporer (en produktion av celler som används för att växter ska kunna föröka sig). Sporer är uppbyggda av en cell och bildas i sporkapslar. Sporerna sprids iväg med vinden och landar på ett ställe där den kan gro och växa till en ny planta.

Övrigt
Björnmossan har fått sitt namn från att, björnar bäddar sitt ide med mossan. Det finns över 40 olika arter av björnmossan.

Källor:
http://www.give2all.org/10/2013/02/Vad-Ur-sporer.htmlhttps://skolfakta.wikispaces.com/Björnmossa 
Vår flora i färg Kryptogamer(Bok)
Renlav



Utseende
Renlaven är vit och lite grön i färgen. Den liknar små buskar. När den är fuktig blir den mer svampig. När den är torr är den inte lika svampig. Renlaven är mest torr eftersom att den är en lav.

Växtplats
Renlaven växer i Norden. Den växer i tallskogar, till exempel på stenar och stubbar.

Lever av
Renlaven tar upp tillexempel vatten ur luften. Den tar in det genom luften eftersom den saknar rötter. Den tar också upp andra ämnen som den behöver.

Förökning
Renlav och de flesta andra lavar förökar sig med sporer. Renlaven förökar sig med sporer på samma sätt som björnmossan. Sporerna som finns i sporkapslarna och sprider sig med vinden och hamnar på ett nytt ställe där den kan växa till en ny planta. 


Källor:
Vår flora i färg Kryptogamer (Bok)




Linnéa



Utseende
Linnéa växer som små grenar med gröna blad. På de små grenarna växer rosa små blommor. Blommornas stam växer uppåt från grenarna och blommorna hänger nedåt.

Växtplats
Linnéa växer i hela Skandinavien. Den växer i barrskogar, till exempel granskogar.

Lever av
Linnéa är en vanlig växt som suger upp näringsämnen till exempel vatten från roten till bladen.

Förökning
Linnéa är en fröväxt och förökar sig med frön. Pollenkornen från blomman sprids med vinden eller att någon flyttar på det, till exempel insekter, till en annan blomma av samma art. Pollenkornen fastnar på blommans märke. Sedan leds pollenkornen ned genom stiftet och blommans fröämnen kan befruktas. Efter det kan ett frö utvecklas och gro till en ny planta.

Källor:

Flora

fredag 2 oktober 2015

Tipset

Handboll

Jag tipsar om en sport, handboll. Jag tipsar om att spela handboll för att jag tycker att det är roligt. Jag tycker att det är roligt för att det är en lagsport, så man spelar i lag. Det är också roligt för att man rör sig mycket. Springer, hoppar, kastar med mera. Det laget jag spelar i heter BBK handboll. Vi är på mycket cuper och sammandrag. Det är också en anledning till varför jag tycker handboll är roligt. Sporten är inta så svår, men det beror på hur bra man är. Jag menar att den inte är särskilt svår för att man använder händerna. Då har man ganska bra kontroll på bollen. Jag tipsar alltså om att spela handboll. Det är en bra sport för en om man gillar att spela i lag och röra på sig mycket, kasta, springa och hoppa.


Jag hoppas att ni gillade tipset!

tisdag 29 september 2015

Fotosyntesen

Minns du? s.88

  1. Fotostyntesen sker i bladen på en växt.
  2. Växten behöver solljus, koldioxid och vatten.
  3. Vid fotosyntesen bildas syre och socker.
  4. Klyvöppningarnas uppgift är att fånga in CO2 (koldioxid).
  5. Klorofyllet i klorofyllkornen fångar in solljuset.
  6. Det som tillverkas vid fotosyntesen är socker. Sockret använder växten till sin egen mat.
  7. Växten använder närsalter till att kunna tillverka proteiner och vitaminer. Proteiner och vitaminer använder växten som sin näring.


Förstår du? s.88


1. Växterna är viktiga för livet på jorden för att: Växterna tillverkar syre åt allt levande på jorden. Utan växterna skulle vi inte kunna överleva, eftersom att syret skulle ta slut. Växterna är de enda levande organismerna som kan med hjälp av solljus producera energirikt socker av vatten och koldioxid.

fredag 25 september 2015

Bakterier och arkéer

Bakterier och arkéer

Minns du? s.32

  1. Bakterier har funnits sedan 4 miljarder år tillbaka.
  2. När bakterier förökar sig så delar de på sig. En bakterie delar sig två till tre gånger i timmen.
  3. De mikroorganismer som kan leva i hets källor och arktisk is heter Arkéer.
  4. Cyanobakterier har klorofyll. Tidigare kallades de för blågröna alger.
  5. Helt friska människor bär på ungefär 3 kg bakterier.
  6. Kolibakterier heter de bakterier som finns i tjocktarmen.
  7. Fransmannen som kom på att men kunde vaccinera sig mot sjukdomar hette Louis Pasteur.
  8. Medicinen som används mot bakteriesjukdomar kallas för antibiotika, till exempel penicillin.


Förstår du?

  1. Goda bakterier är nyttiga för oss. Till exempel mjölksyrabakterier skyddar vår tarm mot skadliga bakterier. Onda bakterier kan vara skadliga för till exempel vår tarm, som mjölksyrabakterierna skyddar oss mot.
  2. Det som är speciellt med bakteriernas celler är att cellerna har ingen cellkärna. Så arvsanlaget ligger fritt löst i cellen.
  3.  file:///Users/02tilnor/Desktop/NO/Biologi/Mat%20för%20bakterier.mindnode
  4. Bakterier gör nytta i våran kropp för att de hjälper oss att bryta ner saker och de ger liv och näring i naturen. Många bakterier är nyttiga för oss. Till exempel mjölksyrabakterier skyddar vår tarm mot skadliga bakterier. Vissa bakterier skyddar oss mot skadliga bakterier. Döda växter och djur bryts ner till mindre delar och bakterierna använder dem dom mat. Då blir det bara jord kvar. Jorden innehåller ämnen som växterna behöver.
  5. file:///Users/02tilnor/Desktop/NO/Biologi/Bioteknink.mindnode

Ordning i myllret

Uppgifter Biologi Sida.25

Minns du?

  1. En levande varelse ska klara av att äta (få i sig näring), föröka sig, använda sin kropp för att röra sig, växa och andas. En levande kan också känna sorg, glädje, smärta och olika känslor.
  2. En organism är en varelse som lever. Den kan växa, föröka sig, andas, äta och dricka.
  3. Ett toffeldjur är encellig, den har alltså bara en cell. En människa har runt 100 000 000 000 000 celler.
  4. De delar som finns i alla sorters celler är: En hinna som kallas för cellmembran, den håller ihop cellen. Det finns också cellplasma som är innanför cellmembranet.
  5. Det som skiljer en djurcell från en växtcell är: En växtcell har en cellvägg, men det har inte en djurcell. Växtceller har klorofyllkorn och det har inte djurceller. En djurcell har inte ett cellsaftrum, men det har en växtcell.
  6. Det som skiljer en bakteriecell från andra celler är att: Det som händer i en cell styrs av arvsanlag. Arvsanlag ligger fritt i en bakteriecell, men i de övriga cellerna finns det i cellkärnan.
  7. När Carl von Linné delade in växterna i grupper så tittade han på hur kronbladen såg ut. Han delade också in blommorna som hane och hona. Hane har ståndare och hona har pistill.
  8. Flora, heter en bok som beskriver växter. Fauna, heter en bok som beskriver djur.
  9. Tigris är släktnamnet på Panthera tigris, som betyder tiger.
  10. En liger är en en hybrid mellan tiger och lejon.

Förstår du?

1. Det är bra med samma latinska namn över hela världen för att då kan forskare från hela världen förstå varandra.
2. En art är när två djur av samma art kan få ungar och att ungarna i sin tur kan få ungar. Då är det en art.
3. En åsna och en häst måste vara olika arter för att, om en åsna och en häst skulle få ungar så skulle inte ungarna kunna få ungar.
4. För att vetenskapsmän kommer på nya teorier om att hur organismer kan delas in och om organismer är släkt med varandra.
5. Linné trodde att Gud hade skapat naturen och alla arterna. Darwin insåg att livet på jorden började med enkla organismer som har utvecklats under en lång tid.

6. Släktträdet visar hur urceller har utvecklats till andra celler, som sedan har utvecklats till djur, växter, bakterier med mera. Trädet visar också att celler har delats in i olika grupper, som djurceller och växtceller.

onsdag 23 september 2015

Matte Läxa Måndagen 21/9

7. 
a. 798=700+90+8

b. 2004=2000+4

c. 52,76=50+2+0,7+0,06

d. 12,009=10+2+0,009

9. b
9,2 är störst för att 9,2 innehåller 2 tiondelar och 2,17 innehåller bara 1 tiondel. Därför är 9,2 störst.


6,08 är störst för att 6,08 innehåller 8 hundradelar och 6,008 innehåller 0 hundradelar. Därför är 6,08 större än 6,008.